Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Uppvärdera synen på ålderdom

Debatt Publicerad: 2020-08-20 16:35

Geriatrikprofessorn Yngve Gustavsson hävdade nyligen i sitt Sommarprogram i P1 att synen på äldre är annorlunda i Sverige än i många andra länder, där äldre inte betyder gammal, glömsk, åderförkalkad, utan klok, skicklig och vördnadsvärd. I många länder är det hög status att arbeta med äldre. De uppfattas som värdefulla och det krävs högre kompetens inom sjukvård och äldreomsorg att arbeta med dem.

Under sina år som läkare och geriatrikprofessor såg Yngve Gustavsson vilka positiva effekter det fick när exempelvis sjukvårdspersonal hade konstaterat näringsbrist hos de gamla och korrigerade den. En äldre människa som kom in på äldreboende eller ett demensboende blommade upp direkt i samband med att undernäringen avhjälptes. Undernäring leder till nedsatt immunförsvar. Yngve Gustafsson hävdar att det finns ett direkt samband mellan graden av undernäring och antal dagar det tar tills en undernärd person avlider.

Jag var 23 år när jag blev placerad som värnpliktig på ett ålderdomshem. Jag tvekade först att arbeta med äldre människor, kanske av rädsla för att möta ålderdom med smärta och uppgivenhet.

Under detta vapenfriår skulle jag inte ersätta vanlig vårdpersonal utan vara en extraresurs för att ge de äldre lite guldkant genom att sitta ner och samtala med dem, gå ärenden, läsa för dem. Jag fick då se betydelsen av att någon hade tid och villighet att lyssna till deras livserfarenheter kantade av både glädje och smärta. Och jag fick viktiga erfarenheter och nya dimensioner av livet.

Ädelreformen

När Ädelreformen genomfördes i Sverige 1992 innebar det att kommunerna fick överta ansvaret för service, vård och omsorg för äldre och handikappade, ett ansvar landstingen tidigare haft. Kommunerna fick skyldighet att inrätta särskilda boendeformer med service och omvårdnad för människor med behov av särskilt stöd. Till de särskilda boendeformerna hör servicehus, vårdboende, gruppbostäder och de sjukhem som överfördes från landstingen i samband med reformen.

Även om det på många sätt blev bättre för äldre människor i behov av extra omsorg och sjukvård satsade kommunerna inte alltid tillräckliga resurser för att skapa en god äldreomsorg. Det sparades på sjukvårdsresurser som exempelvis tillräckliga läkarinsatser. I besparingstider hade dessutom kommunerna inga större invändningar mot att låta en äldre person bo kvar i sitt eget hem, även med stora omvårdnadsinsatser, vilket i en hel del fall var positivt. Många ville hellre vara kvar i sitt eget hem så länge det fungerade, där fanns den invanda tryggheten.

Men redan för 50 år sedan fanns synsättet att det gärna städades i ”tid och otid” istället för att ge tid till samtal och gemenskap. Visst behövdes städningen, men ibland kunde det nog vara lättare att städa lite för mycket än att engagera sig i en äldre persons oro och bekymmer. Känsla av övergivenhet kunde uttryckas som behov av smärtlindring, när i verkligheten samtal och gemenskap gav lika goda resultat.

Glöm inte själen

I en debattartikel i Läkartidningen skriver professor Yngve Gustafsson, att under covid-19 i Sverige visar statistiken att nio av tio som avlidit i covid-19 var 70 år eller äldre. Hälften av dem bodde på äldreboenden.

– Generellt är de som bor på särskilt boende ofta personer med mycket små medicinska marginaler, vilket kan vara en av anledningarna till att många avlider på boenden, skriver han.

Även om smittorisken bland äldre på boenden behöver tas på största allvar menar Yngve Gustafsson att de som bor inom äldreomsorgen idag är en heterogen grupp där en stor andel har kvar många möjliga levnadsår.

Under vapenfriåret på äldreboendet såg jag hur lätt det är att skaffa sig förutfattade meningar om en äldre person genom att ”ta över” omdömen från andra. Jag fick exempelvis höra att en av de boende behövde jag inte engagera mig i eftersom ”hon var så sur och kantig”.

När jag tog mig tid till samtal och gemenskap, kunde jag visst hålla med om lite av kantigheten, som hade präglats under ett långt, krävande yrkesliv. Men bakom den kantiga fasaden fanns intressanta och oväntade tankar, som var lätta att missa om man drog för snabba slutsatser.

Naturligare syn på liv och död

I det gamla bondesamhället fanns ofta ett mindre hus dit far- eller morföräldrar flyttade när någon av barnen fortsatte bruka gården. Det var säkert inte alltid problemfritt, men det fanns också vinster när ensamheten motverkades. För de uppväxande barnbarnen blev åldrandet naturligt, liksom både livet och döden.

Den samhällsutveckling vi fått, där arbetsmarknaden ofta tvingar fram familjers flytt till andra och större orter, inte sällan långt från barndomshemmet och den äldre generationen, skapar lätt många problem. Flytt till större orter långt från släktingar och vänner medför främlingskap, ensamhet och isolering, vilket också påtagligt påverkar hälsa och livskvalité.

De olika generationerna behöver varandra i en naturlig gemenskap. Det visar inte minst fenomenen ”klassmorfar” och ”klassmormor” som vissa skolor satsat på.

De äldres livserfarenhet och omsorg om barn och barnbarn men också andra medmänniskor behöver uppvärderas och uppskattas mer. Det innebär också stora vinster för samhället med minskade sociala problem och sjukdom. Undersökningar i USA har visat att hälsa och välbefinnande ökar påtagligt där det finns väl fungerande sociala gemenskaper.

Per Danielsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Stor dramatik i Mellanöstern
"Det enda jag vet: Nåden räcker"
Nej tack, inget 1200-tal igen
Identitetspolitik – en varg i fårakläder
Livshjälp – inte dödshjälp!
Vad EU-toppmötet lovade bort av svenska skattebetalares pengar
Att ha makt innebär ansvar
Dagens församlingar har många uppfostrare – men var är fäderna?
Bibeln har inget program för migrationspolitik
Att ställa frågor är alltid av godo


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies