Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Att ha makt innebär ansvar

Debatt Publicerad: 2020-08-06 13:51

Den stora förvirringens tid tycks ha utbrutit i vår värld och i vårt eget land nu i denna covid-19-tid som råder. Som en jättelik bläckfisk slingar den sina armar om vårt samhälle och kramar åt och man vet inte vad man ska göra. Symtomen på förlamning har nu även börjat sprida sig till dem som trott sig veta vad de tror på. I förvirrade tider växer marknaden för extrema rörelser och auktoritära ledare. Dessutom har vi sett hur demokratiskt valda ledare roffar åt sig och egoistiskt utnyttjar sin ställning. Detta är något som vi kunnat bevittna genom massmedias granskning av kommunala och regionalägda bolag och deras ledningar. När den växande förvirringen lägger ut sina dimridåer ökar behovet att hitta fästpunkter som gör att vi kan tänka klart och agera utifrån sanningen. Men etik och moral då? Behövs inte det? Naturligtvis och självklart! Men problemet är den skada som drabbar vårt inre och framtvingar omänskliga drag hos oss när vi inte håller oss till sanningen, etiken och moralen.

Vi orkar inte alltid – kanske inte ens vill – göra det goda och sanna som livet förtjänar och som vårt samvete alltid förordar. Avund och själviskhet lurar inom oss alla. Etiken ger oss indikationer på hur vi borde vara, vad vi borde göra. Den påminner oss om rätt och fel. Men inte bara det. Den påminner oss också om vår oförmåga att göra det rätta och gör oss därmed plågsamt medvetna om vår skuld. Men den förmår inte läka skadan inom oss. Därför räcker det inte med etik och moral för att komma till rätta med de omänskliga tendenserna hos oss själva och vårt samhälle.

Det faktum att vi, som besegrat de mest avancerade tekniska problem och utmaningar, i slutändan inte lyckas lösa vårt eget väsens chiffer – det borde om inte annat övertyga oss om att människan är en varelse med djup utan tillsynes botten, ämnad för en större verklighet än den vi ofta låter oss nöjas med. Ingenting borde engagera oss mer än spaningen efter människans identitet. Vem är hon, som ena dagen begår stordåd, för att nästa dag skära halsen av sin nästa? Utvecklingen kan nu bara vändas med hjälp av ett recept: självbehärskning.

Medicinen må vara besk, den är ofta det. Men bara om vi är villiga att ta den kan vårt samhälle gradvis kureras. Om vi inte är villiga att sänka våra krav och behov och att lägga moraliska kriterier på våra förehavanden, kommer helt enkelt människosläktet att gå under. Så är det alltid när människan inte är inriktad på högre värden än det egna jaget, när vi väljer att ta för oss istället för att avstå. Ett sant evangelium kännetecknas inte av att det slätar över. Det må vara smärtsamt, men vid sidan finns ingen befrielse, ingen upprättelse av mänsklighet och värdighet. Budskap om att avstå är sällan populärt. Men förhoppningsvis kan det bidra till besinning och ge hjälp att återfinna självbehärskningens nyckel. Liksom mod att bruka den.

Att ha makt är inte utan risker. Det innebär frestelser, och makt kan korrumpera. Om girighet och intresse av att vinna egna fördelar griper en människa är det fara å färde. Makthavare som inte i sitt inre känner sig bundna av att göra rätt bidrar till att bryta ned vårt demokratiska samhälle. Det är farligt om människor inte känner en förpliktelse att i alla lägen handla ärligt och hederligt och att vara ödmjuk inför uppgiften. Sedan 1850-talet har demokratin successivt byggt upp vårt land. All erfarenhet har visat att demokratin varit överlägsen alla andra styrelsesätt när det gäller att leda ett samhälle, förening eller kyrka. Trots den vetskapen väljer även folkvalda politiker att bygga upp nya institutioner utan demokratiskt inflytande. Detta ger en skrämmande framtidsbild som hotar hela vårt samhälle. Förr fanns frikyrkan med på barrikaderna för att vara med och forma framtidens samhälle, och man gjorde stora uppoffringar när det gällde att bygga för framtiden med demokratin i centrum. Du är myndig. Myndig att läsa, tro och rösta. Det var den omskakande utmaningen som baptismen formulerade i mitten av 1800-talet och som för fattiga industri- och lantarbetare innebar en närmast ofattbar befrielse.

Med Bibeln i den ena handen kunde människor räta på ryggen, för att med den andra frimodigt greppa ordförandeklubban, en protokollsbok, en kassabok. Nu är tiden inne igen, vi står inför en liknade utmaning som när demokratin föddes i vårt land, och nu handlar det om framtiden, våra barn och barnbarn.

Sören Carlsvärd


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Stor dramatik i Mellanöstern
"Det enda jag vet: Nåden räcker"
Nej tack, inget 1200-tal igen
Identitetspolitik – en varg i fårakläder
Livshjälp – inte dödshjälp!
Uppvärdera synen på ålderdom
Vad EU-toppmötet lovade bort av svenska skattebetalares pengar
Dagens församlingar har många uppfostrare – men var är fäderna?
Bibeln har inget program för migrationspolitik
Att ställa frågor är alltid av godo


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies