Pisa-proven blottlägger skolans reformbehov

Sverige är en stolt kunskapsnation där alla som växer upp har tillgång till en skola av hög kvalitet. Det var länge den svenska självbilden. Tyvärr har verkligheten, steg för steg, förändrats.

Ett viktigt mått som sedan 20 år tillbaka visar denna förändring, är den internationella Pisa-undersökningen. Den jämför olika länders skolresultat. Mått och metoder har varit desamma för att möjliggöra jämförelser mellan länder och över tid.

Sveriges resultat har tyvärr varit nedåtgående under större delen av 2000-talet. Mätningarna har central betydelse i diskussionen om den svenska skolan. I december 2019 publicerades den senaste mätningen, och för första gången på många år förbättrades de svenska resultaten. Utbildningsministern kallade det ”en glädjens dag” för svensk skola.

Men enligt en stor genomgång som tidningen Expressen nyligen genomfört är det mycket tveksamt om de svenska siffrorna är korrekta.

Sverige har undantagit 11 procent av eleverna från att göra proven, med hänvisning till att de kan för dålig svenska. Enligt metoderna får man undanta elever som är nya i ett land och har gått i skolan mindre än ett år. Men Sverige har alltså undantagit långt fler än vad som är tillåtet.

Detta gäller den föranmälda frånvaron från proven. Sverige har dessutom den högsta frånvaron från provet i övrigt (elever som helt enkelt inte kom och genomförde provet), i jämförelse med övriga deltagande nationer.

I Sverige framhålls ofta att vi är noggranna med statistik och att svenska siffror går att lita på. I detta fall är det uppenbarligen inte alls så. Hanteringen förskräcker.

Nu har utbildningsministern begärt att OECD, organisationen som genomför Pisa-undersökningen, ska gå igenom och validera de svenska resultaten.

Att 11 procent av eleverna i högstadiet har så dåliga kunskaper att deras lärare väljer att undanta dem från proven är mycket allvarligt i sig. Om detta görs i strid mot de angivna metoderna är det också mycket allvarligt.

Det första problemet är alltså mycket bristfälliga kunskaper, framförallt i svenska, hos en stor grupp elever. Det andra problemet är att svenska skolväsendet, medvetet eller omedvetet, försöker dölja detta faktum.

Givetvis ska Sverige delta på korrekt sätt i Pisa-undersökningarna.

Men framförallt måste vi komma till rätta med kvalitetsbristerna i den svenska skolan. Det är en av de absolut viktigaste insatserna för att klara integrationen. Det är också grunden för att Sverige ska stå sig som industriland och kunskapsnation i hård internationell konkurrens.

Hemmets Vän 11 juni 2020

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare