Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Pingstens utmanande rötter

Debatt Publicerad: 2020-05-28 16:05

Sista helgen i maj står det pingsthelgen i våra almanackor. De flesta svenskar uppfattar pingsthelgen som ”hänryckningens tid” med den ofattbara skönhetens explosion i naturen. En ”vanlig” pingsthelg, innan coronapandemin, har också ofta varit hänryckning för brud och brudgum, då pingst blivit en speciell och stor bröllopshelg. Men för de flesta svenskar hamnar de dramatiska händelserna den ”första pingsthelgen” för drygt 2 000 år sedan, då kristendomen grundades i Israel och församlingen i Jerusalem fick 3 000 nya medlemmar, i skymundan. På pingstdagen inträffade omskakande tecken i skyn med dån som liknade en våldsam storm och tecken på gudomlig närvaro i Jerusalem. Detta fick successivt återverkningar över världen, då Guds heliga Ande föll över människor med eldslågor, andedop, naturfenomen och manifestationer på alla då kända språk.

När hela samhället, nationellt och internationellt, befinner sig i kris behöver vi minnas och hålla fast vid historiska perspektiv som skapar trygghet och ger nytt hopp.

Vi fascineras av vackra och mäktiga naturfenomen idag liksom människor gjorde när pingsthelgen inleddes i Jerusalem för ungefär 2 000 år sedan. Den var en av det judiska folkets tre stora högtider och firades som en tacksägelsefest eller ”skördefest”.

Den inträffade 50 dagar efter påsken som inneburit jordbävning, solförmörkelse och mirakulöst öppnade gravar då döda uppstod, efter att Jesus hade korsfästs och lämnat en tom grav efter sig. Nu, 50 dagar efter påsk, fick Jerusalems invånare möta ett hoppfullt budskap om framtiden förmedlat på alla då kända språk. Över 3 000 personer gjorde en radikal omprövning av sin syn på världen.

För Jerusalems invånare och besökare blev pingstdagen en vattendelare å ena sidan bevarandet av oföränderlighet och lagisk kontrollmakt från judiska prästerskapet och å andra sidan ett entreprenörskap lett av hänförda, olärda småföretagare, som visade vägen till helt nya relationer och möjligheter för människor. Pingstdagens andliga manifestationer sprängde språk-, kultur- och religionsgränser.

Fram till denna dag hade Jerusalems juridiska och religiösa ledare, laglärda och skriftlärda, vakat över att samhällets grundvalar inte rubbades. Så fort de såg företeelser som kunde tänkas rucka på mångtusenåriga etablerade synsätt, agerade de med fördömanden och bestraffningar.

Stadens invånare och pingsthelgens besökare drabbades av en chock. Ur naturfenomen uppenbarade sig ett budskap på många språk som väckte människors hopp i en turbulent tid, där uppror och revolutionära rörelser länge skakat samhället.

De som kunde sin judiska historia visste att det fanns profetiska förutsägelser om en tid då gamla män skulle ha drömmar och unga män se syner, följda av tecken i naturen och på himlavalvet.

Bland de lärjungar som följt snickarsonen Jesus från Nasaret under tre år fanns nu en kärna av ledare, som själva utmanades till radikalt nytänkande. Judiska medborgare var inte förmer än andra. Folk från alla nationer och språk skulle finna varandra i en universell gemenskap, där fattiga lyftes upp till en ny status, kvinnor fick ett helt annat värde och främlingen togs emot och sågs nya ögon.

Utifrån dessa händelser inträdde en ny tid, där judiska ledare vågade tänka nytt, se alla människor på ett nytt sätt och bygga relationer som tidigare inte varit tänkbara. 

Den olärde judiske fiskaren Petrus blev efter pingsten och de kommande åren en av nyckel­personerna i uppgiften att predika evangelium för alla folk. En annan nyckelperson i undervisningen blev lagläraren, förföljaren och mördaren Paulus. På väg att förfölja oliktänkande fick han nu radikalt ompröva sin grund för livet. Det kristna kärleksbudskapet Paulus mötte och förmedlade fördes genom den dåtida kända världen till Europa. Utan Paulus omprövning av sina värderingar hade vi idag inte haft kyrkorna runt om i världen.

Genom 2 000 års historia har både sekulariserade och religiösa ledare försökt kväva pingstens budskap som något suspekt eller göra det till en inomvärldslig erfarenhet innanför kyrkans väggar. Vågar vi fördjupa oss i rötterna till hela vår 4 000-åriga kultur, som är något helt omvälvande jämfört med vår lite ytliga syn på pingsten som bröllopens och hänryckningens tid? Vågar vi tänka nytt i synen på att alla männis­kor, oavsett kulturell bakgrund, hudfärg, kön eller utbildning, har samma värde och kan med ödmjukhet vara med och bygga ett gott samhälle? Räknar vi med den heliga Andens vishet och kraft i vårt evangeliseringsuppdrag idag?

Per Danielsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Stoppa övervinster på bostadsmarknaden
Coronapandemin tänjer på gränserna för människovärdet
Sånger som når både ut och in
Gäller "alla människors lika värde"?
Hela Sverige uppkopplat på Jesus!
Går det att överleva krisen?
Jerusalem blir världens andliga nav
Be och kom med hopp för Sverige
Sprid och läs kristen litteratur!
Tillit förutsättning för gott samhälle


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies