Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Religionslektionen som gick snett

Debatt Publicerad: 2020-03-12 14:25

Skolan har en viktig uppgift i att förmedla kunskap och förståelse för vår egen kultur och and­ras. Man kan nog ändå konstatera att de numera riksbekanta religionslektionerna i Tierp gick snett.

En lågstadielektion om islam avslutades med att eleverna skulle skriva ett brev. En elev upplevde det som att hon tvingades att i brevet bekänna sig till islam. Hon frågade om hon måste vara med, men fick veta att hon annars skulle få göra det under rasten. Tierps kommun dementerar att det skulle ha före­kommit tvång. De tre vuxna i klassrummet beskriver lektionen som lugn.

Elevens bild visar dock att syftet med lektionen kunde missförstås. Mamman skriver på Facebook att dottern var helt förkrossad och grät över att vara tvungen att skriva att hon trodde på allah, att hon går till moské och var med i bönen. Av texten kan man förstå att familjen är kristen.

Reaktionerna har varit starka och delvis helt oacceptabla, med mordhot mot lärare och skolledning.

Skollagen och läroplanen är tydliga. Undervisningen ska vara objektiv och allsidig. Den ska inte innehålla konfessionella inslag. Inte ens i en skola med konfessionell inriktning får konfessionella inslag vara obligatoriska, utan ska vara frivilliga och ligga åtskilda från undervisningen.

Detta är så inskärpt i den sekulariserade svenskens medvetande att det varje år brukar bli diskussioner om huruvida man kan förlägga skolavslutningen i kyrkan och om psalmsång kan få förekomma. Tack och lov har regeringens utredare konstaterat att sådant inte är att betrakta som konfessionellt, utan som kulturinslag ur vårt svenska kontext.

Men lektionen i Tierp tycks ha gått snett. Förmodligen var intentionerna goda: att ge eleverna en upplevelse av hur det går till i de stora världsreligionerna. I en tidigare lektion om kristendom ska man ha firat påsk. Vad man inte tycks ha tänkt på är, att det som för några kan upplevas som lek eller rollspel kan vara blodigt allvar för en annan. Låt oss föreställa oss att det i klassen finns en elev från en kristen minoritet som flytt undan Daeshs terrorvälde. Om inte lektionens upplägg och syfte förklaras väldigt noggrant kan det upplevas som en traumatisk repris på en fasansfull upplevelse på liv och död, ifall eleven känner sig tvingad att bekänna sig till islam.

I fredags debatterade jag med utbildningsminister Anna Ekström om elever som kränks för sin tro. En undersökning av Sveriges kristna råd nyligen visar att hälften av de tillfrågade eleverna upplevt sig utsatta för kränkningar i skolan. I en fjärdedel av fallen är det lärare som kränker. Ministern och jag var helt eniga om att sådant inte ska förekomma. Ingen elev ska kränkas för sin tro.

Idag har sekulariseringen gått så långt att många vuxna helt saknar referenser till kristen tradition. Allt färre har gått i söndagsskola, ännu färre har konfirmerats. Många känner ingen personligt troende och har en förvrängd bild av tro och religion. Utbildningen präglas av en vetenskapssyn, där tro sätts i motsats till vetenskap, utan att upplysa om att västvärldens utbildningssystem byggts upp av kyrkorna och att många av våra främsta vetenskapsmän och nobelpristagare är varmt troende.

Jag anser att omfattande fortbildningsinsatser behövs för att ge lärare och annan skolpersonal bättre insikt, förståelse och respekt för tro och religion. De måste exempelvis förstå vad som kan hända i ett klassrum där elever med olika bakgrunder blandas, där somliga kommer från en miljö där kristna har utsatts för förtryck, där somliga tvingats välja mellan tvångsomvändelse eller att bli dödad. Med en sådan förståelse hade lärarna i Tierp kunnat ana hur traumatiskt det kan upplevas av en kristen elev att få i uppgift att i jag-form skriva om att vara muslim.

Det finns onekligen en viktig poäng i att skolan ska vara neutral och icke-konfessionell. Där ska alla känna sig trygga och respekterade, oavsett religion eller ursprung. Men detta exempel visar också behovet av kristna friskolor, där troende elever kan finna en fristad.

Gudrun Brunegård, riksdagsledamot (KD)


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

”Vi står inför en ny tid i Sverige”
Krisen och dess nya möjligheter
Låt oss ta Bibelns vägledning på allvar
Moralen luckras långsamt upp
Omvändelse kräver uthållighet
Höj straffen för grova våldsbrott
Stor skillnad på fanatiska och hängivna personer
Den judiska Jesus-rörelsen utmanar kristenheten
Det kan bli svårt att försvara demokrati
Nationella Hjälplinjen kan vara skillnaden mellan liv och död


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies