Coronaviruset och senfärdiga myndigheter

Coronaviruset verkar ha tagit ansvariga svenska myndigheter på sängen. Det uppenbara intrycket är senfärdighet och förvirring.

I lördags sa exempelvis ansvariga myndigheter att alla barn, även de som varit på sportlov i norra Italien, skulle gå till skolan på måndagen. De som stannade hemma skulle få ”olovlig frånvaro”.

På söndag eftermiddag drogs rekommendationen tillbaka och istället skulle varje skolhuvudman bestämma själv. Helt plötsligt tvingades alltså rektorer och andra skol­ledare att själva förhålla sig till denna fråga.  

Under flera veckor bedömde svenska myndigheter att risken för smittspridning både från andra länder till Sverige och inom Sverige var mycket låg. Risken justerades därefter till låg. Och bara ett par dagar senare begärde plötsligt ansvarig myndighet att flyg som går direkt från Iran till Sverige skulle stoppas, på grund av den pågående smittspridningen där.

Det är svårt att se någon tydlig linje i agerandet.   

Den svenska sjukvården är bland de länder som har lägst antal sjukhussängar per capita inom EU. Och det är inte så att vi har ledig kapacitet inom sjukvården, utan vårdköerna växte redan innan coronaviruset kom på tal.  

Vi hoppas givetvis att denna smitta ska visa sig vara mild och att inte alltför många människor ska drabbas av den. Och att så få som möjligt ska bli svårt sjuka med behov av intensivvård. Hysteri tjänar ingen på. 

Men frågan om svensk sjukvård klarar en större hälsokris måste debatteras, ordentligt och offentligt.  

Medborgare och patienter förväntar sig högkvalitativ vård från svensk sjukvård. Och på många områden har vi vård i världsklass.  

Men finns kapaciteten för att klara ett större utbrott av en allvarlig smitta? Idag är det svårt att svara oreserverat ja på den frågan.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar