"Barn arbetar ofta under slavliknande förhållanden i gruvorna"
Veckans nummer Publicerad: 2020-03-05 16:10
– Vi börjar se en ljusning. Det ser inte lika nattsvart ut längre även om det fortfarande är mycket kvar att göra, säger PMU:s Niclas Lindgren och Johanna Litsgård Lebourne när de berättar om resan till Kongo Kinshasa, eller Demokratiska Republiken Kongo, där de ingick i en grupp som besökte arbetet i Panzisjukhuset och gruvdistrikt i Syd-Kivu-regionen.
Mycket av det kvinnovåld som fredspristagaren och chefsläkaren Denis Mukwege och hans medarbetare på Panzisjukhuset har sett under de senaste åren är konsekvenser av våldet kring den illegala gruvindustrin. Här har mer än 55 000 kvinnor och barn sökt vård efter att de blivit våldtagna.
I DR Kongo finns bland annat mer än 60 procent av världens koboltreserver – en metall som används för att tillverka elbilar och elcyklar. Här finns också 80 procent av världens coltanreserver – som behövs för tillverkning av datorer och mobiltelefoner. Dr Mukwege har under många år försökt väcka det internationella samfundet för våldet i konfliktmineralernas spår. Niclas Lindgren och Johanna Litsgård Lebourne, PMU, berättar hur de under en resa i februari till DR Kongo hade flera samtal med dr Mukwege om just konfliktmineralerna.
Ny modell
– Han ser ett behov av att det tas fram en modell där man kan spåra mineralerna genom hela kedjan, och där investeringar görs i lokalsamhället. Modellerna ska tas fram tillsammans med folk på marken i DR Kongo och med företag. Han menar att det är oerhört viktigt att företag och konsumenter kräver förändring kring mineralbrytningen, fortsätter Niclas Lindgren.
Han berättar hur bistånds-organisationen tillsammans med Ibra och Pingst Örnsköldsvik i år satsar på en kampanj mot modernt slaveri och där PMU i sommar specifikt vill lyfta Kongo som ett exempel på slaveriet.
– Det finns minst tre sorters modernt slaveri där på plats. Dels finns det barn som jobbar i gruvorna. Dels finns kvinnor som hamnar som sexslavar i gruvindustrin men framförallt som sexslavar hos de rebellgrupper som försöker kontrollera olika områden, fortsätter Niclas Lindgren.
Läs mer i Hemmets Vän nr 10 – 2020
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|