Starkt vittnesbörd om evangeliets kraft

Jag hade förmånen att få vara med på Joachims Elsanders bokrelease i helgen. Han är förutvarande sjukhuspastor i Falun och pastor och släppte sin nya bok På väg – texter 2007–2019 i samband med gudstjänsten i Korskyrkan i Borlänge.

Boken är en större samling texter, korta och längre, som handlar om hans sökande efter en kristen tro som håller för livets frågor och utmaningar, skriven under över ett decennium. Jag sträckläste den. Det var omöjligt att sluta. Varför? För att Joachims texter är ärliga och äkta. Det finns inga frågor som är för svåra eller som kan rubba min tro på Gud, tycks Joachim resonera. Han blottar sitt innersta, sitt hjärtas bön till Gud, en pastors längtan efter helighet och sanning i en tid som är helt annorlunda än den som präglade hans ungdom.

Det är också glimrande vacker prosa. Jag slås av med vilken lätthet Elsander tar sig fram genom också svåra ämnen.

Som fond till boken och till festligheterna i söndags hör att Joachim Elsander, 45 år, gift med Emma och pappa till fem barn, i våras fick ett cancerbesked. Prognosen är inte god. Han nämnde i helgen att han håller på att skriva brev till sina barn, en pappas avskedsbrev till en familj han kommer tvingas lämna alldeles för tidigt.

Mot slutet av boken berör han i flera texter sin sjukdom och den utmätta tid han har kvar. Han skriver:

”Det är mänskligt att fastna i varför-frågorna. Varför drabbas jag av det här? Varför drabbas vi? Varför händer detta oss? […] Frågorna måste få ställas, men dessa frågor är en återvändsgränd. Visst, det går att hitta svar på några frågor, men de genererar i sin tur fler och det finns inget slutgiltigt svar som löser det vi har drabbats av hur mycket vi än letar. […] Tänk dig ett oändligt universum. Myriader av galaxer fyllda med stjärnor, enorma ofattbara tidsrymder och här föds jag på den här lilla blå planeten. Här får jag uppleva några år av medvetande, jag får vara med, känna, se och förundras. Om det blir tio, fyrtio eller nittio år, spelar det egentligen någon roll? ’Varför’ för mig har inte blivit: ’Varför är jag drabbad av cancer?’”

Att sitta i Korskyrkan i Borlänge och höra Elsander tala om detta, med vetskapen om att hans dagar är räknade, det var något alldeles oerhört. Märkt av sin sjukdom, sittandes under korset på estraden, talar han om Guds kärlek som långt större och allomfattande än huruvida han lever eller dör, om Gud skulle hela honom eller inte. Evangeliets kraft blir inte synligare än så.

Joachim! Ditt liv och dina texter i På väg är ett vittnesbörd och ett tecken på Guds kärleks kraft.

Åke Hällzon

Fotnot: Läs Eva Gustafssons fina reportage och närgångna intervju med Joachim och bokens redaktör Sofia Lilly Jönsson på mittuppslaget.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar