Väntar världskrig? Frågor och svar om Iran/USA
Veckans nummer Publicerad: 2020-01-09 16:21
Står världen inför ett tredje världskrig? USA:s attack mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani har väckt den oron. Här är frågor och svar om händelseförloppet hittills och möjliga konsekvenser.
Vad är det som har hänt?
Den iranske generalen Qassem Soleimani, chef för revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack i Iraks huvudstad Bagdad tidigt fredagen den 3 januari. Attacken skedde på order av USA:s president Donald Trump. Soleimani beskrivs som den näst mäktigaste personen i Iran, efter ayatolla Ali Khamenei.
Flera andra personer dödades, däribland den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis. Han var ledare för Kataib Hizbollah, Hizbollahbrigaderna. USA anklagar milisgruppen för att ligga bakom en raketattack mot en irakisk militärbas som dödade en civilanställd amerikan den 27 december. al-Muhandis var också en av de högsta ledarna inom Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor, en paraplyorganisation för irakiska milisgrupper som står Iran nära.
Varför hände det just nu?
USA ser Soleimani som en man med amerikanskt blod på sina händer. Men trots att landet har haft ögonen på generalen i många år undvek presidenterna George W Bush och Barack Obama att döda honom. Risken för att situationen skulle bli värre snarare än bättre ansågs för stor. President Donald Trump valde dock en annan väg.
Syftet med attacken var att skydda amerikansk personal utomlands, enligt försvarshögkvarteret Pentagon som hävdar att Soleimani planerade attacker mot amerikaner i regionen. Soleimani dödades ”för att stoppa ett krig, inte starta ett”, enligt Trump.
Trump har tidigare kritiserats för att inte ha agerat, som när Iran förra året sköt ner en amerikansk drönare eller då Teheran pekades ut för sabotage mot oljefartyg i Hormuzsundet. Men den senaste tiden har spänningarna eskalerat till den grad att presidenten valde att slå till mot Soleimani.
Droppen ska ha varit när en proteströrelse ledd av Iranstödd milis den 31 december försökte storma USA:s ambassad i Irak. Angriparna protesterade mot USA:s flyganfall mot Hizbollahs baser i Irak och Syrien – i sin tur ett svar på raketattacken som dödade en civilanställd amerikan den 27 december.
– USA, och framförallt Trump, såg ett stort hot mot amerikanska diplomater. Trump har kritiserats för att inte ha slagit tillbaka mot Iran tidigare, nu slog han till väldigt kraftfullt på ett sätt som överraskade många, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.
Läs mer i Hemmets Vän nr 2 – 2020
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|