Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Väntar världskrig? Frågor och svar om Iran/USA

Veckans nummer Publicerad: 2020-01-09 16:21

Står världen inför ett tredje världskrig? USA:s attack mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani har väckt den oron. Här är frågor och svar om händelseförloppet hittills och möjliga konsekvenser.

Vad är det som har hänt?

Den iranske generalen Qassem Soleimani, chef för revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack i Iraks huvudstad Bagdad tidigt fredagen den 3 januari. Attacken skedde på order av USA:s president Donald Trump. Soleimani beskrivs som den näst mäktigaste personen i Iran, efter ayatolla Ali Khamenei.

Flera andra personer dödades, däribland den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis. Han var ledare för Kataib Hizbollah, Hizbollahbrigaderna. USA anklagar milisgruppen för att ligga bakom en raketattack mot en irakisk militärbas som dödade en civilanställd amerikan den 27 december. al-Muhandis var också en av de högsta ledarna inom Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor, en paraplyorganisation för irakiska milisgrupper som står Iran nära.

Varför hände det just nu?

USA ser Soleimani som en man med amerikanskt blod på sina händer. Men trots att landet har haft ögonen på generalen i många år undvek presidenterna George W Bush och Barack Obama att döda honom. Risken för att situationen skulle bli värre snarare än bättre ansågs för stor. President Donald Trump valde dock en annan väg.

Syftet med attacken var att skydda amerikansk personal utomlands, enligt försvarshögkvarteret Pentagon som hävdar att Soleimani planerade attacker mot amerikaner i regionen. Soleimani dödades ”för att stoppa ett krig, inte starta ett”, enligt Trump.

Trump har tidigare kritiserats för att inte ha agerat, som när Iran förra året sköt ner en amerikansk drönare eller då Teheran pekades ut för sabotage mot oljefartyg i Hormuzsundet. Men den senaste tiden har spänningarna eskalerat till den grad att presidenten valde att slå till mot Soleimani.

Droppen ska ha varit när en proteströrelse ledd av Iranstödd milis den 31 december försökte storma USA:s ambassad i Irak. Angriparna protesterade mot USA:s flyganfall mot Hizbollahs baser i Irak och Syrien – i sin tur ett svar på raketattacken som dödade en civilanställd amerikan den 27 december.

– USA, och framförallt Trump, såg ett stort hot mot amerikanska diplomater. Trump har kritiserats för att inte ha slagit tillbaka mot Iran tidigare, nu slog han till väldigt kraftfullt på ett sätt som överraskade många, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

Läs mer i Hemmets Vän nr 2 – 2020


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

"Spännande tid väntar"
Europeiska länder vill rädda kärnenergiavtal
Extra pengar till kommuner?
Idag förföljs var åttonde kristen
Skeppsbrott i fokus för årets bönevecka
Svårt stoppa religiösa friskolor
Missionskyrkan på Styrsö vågade tänka nytt
Thereses starka gudstro gav henne kraft att hålla ut
"Risk för våldsspiral"
Valår i USA oroar handelsministern


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies