Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Barnet i krubban - mannen på korset

Debatt Publicerad: 2019-12-12 15:20

Nu är det jul igen – men vilken jul?

Det berättas om ett märkligt beteende som under lång tid förekom i någon av de gamla kyrkorna i Västergötland.  Det bestod i att en del kvinnor, när de kom in i kyrkan, stannade upp på en bestämd plats i kyrkogången och vände sig mot ena väggen med en djup nigning som för att betyga sin vördnad inför något – men vad? Det fanns inget föremål eller någon bild, bara en vitkalkad vägg. Den här seden hade följt ett invant mönster under så lång tid att ingen nu levande visste något om historien bakom det hela. Mysteriet fick sin förklaring när kyrkan skulle restaureras och återställas i sitt mer ursprungligt skick. Det yttre kalklagret avlägsnades försiktigt efter alla konstens regler med hjälp av några färska vetebrödslimpor och då framträdde en gammal bild av Maria med barnet på ena väggen, just på det ställe mot vilket kvinnorna hade vänt sig med sin nigning.

Idag lever många med de kyrkliga högtiderna på liknande sätt. Vårt offentliga julfirande är kanske det tydligaste exemplet på hur det vi kallar sekulariseringen främmandegjort människor för julens egentliga budskap – man ser ingen bild framför sig. Man saknar ett eget språk för att ge någon djupare mening åt de här lediga dagarna mitt i vintern. Det blir vissa gester och betingade reflexer som får människor att ana att det en gång fanns en anledning till att julen var just en barnets högtid med julklappar, fest och glädje.

Om vi ser till förhållandet i vårt eget land finns det nu två generationer som aldrig hört julens evangelium förklarat för sig. Det fanns en tid då julkalendern på tv ändå kunde snudda vid tanken att julen hade med ett speciellt barns födelse att göra. Idag skulle en julkalender med bibliska motiv kunna uppfattas som något alldeles nytt, något spännande och exotiskt, minst lika intressant som de senaste årens påkostade och skruvade fantasifoster. Det skulle vara något nytt och annorlunda!

Om kyrkorna själva vågade inse hur relevant evangeliet om Jesus faktiskt är kunde julens budskap få sin förlängning i det som utgör själva kärnan. Barnet i krubban blev mannen på korset!

Att endast låta julfirandet stanna vid ett romantiskt besök i Betlehems-stallet är att förvanska julens evangelium. Jesu människoblivande är Guds kärleksförklaring som först genom korset får sitt fullkomligaste uttryck. Ty Gud bevisade sin kärlek till oss däri att Jesus dog för våra synder medan vi ännu var hans fiender.

Även om människor inte vill beskriva sin maktlöshet och sina besvikelser över sig själv och sina handlingar som skuldkänslor, reagerar ändå kroppen och psyket på erfarenheter av det slaget med fruktansvärd konsekvens som oro, depression och ångest. När vi läser om hur den moderna människan beskriver sin situation och hur över en miljon människor i det här landet är beroende av depressionshämmande läkemedel – då uppfattar vi Jesus-vänner detta som ett rop efter det som bara Jesus kan ge. Inte som ett lyckopiller utan som en själens skuldsanerare med sitt tilltal; dina synder är dig förlåtna. Han kan själv bekräfta sin uppståndelse med närvaron av sin Ande när vi väljer att vända oss till honom. Han hjälpte oss, han kan hjälpa dig.

Han var barnet i krubban men det är som mannen på korset han blev hela världens Frälsare.

Gud bor i ett ljus dit ingen kan komma, endast genom Jesu person kan vi uppfatta Gud i en personlig relation. Det är därför det är så viktigt att det blir mer Jesus i kyrkan och i våra personliga vittnesbörd. Gud kan inte ersätta Jesus. Gud behöver Jesus för att göra sig själv begriplig för oss. Julen är den högtid där Jesus självklart står i centrum. Han borde därför kunna vara det naturliga samtalsämnet och nämnas vid namn när vi möter varandra under den här tiden på året utan att någon skulle känna sig provocerad; för vi är väl ändå överens om att det faktiskt är hans födelsedag vi firar?

Sven Nilsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Att ha makt innebär ansvar
Dagens församlingar har många uppfostrare – men var är fäderna?
Bibeln har inget program för migrationspolitik
Att ställa frågor är alltid av godo
Slå vakt om pingstteologin mot obibliska avarter
Risk att ingen orkar bry sig
Stoppa övervinster på bostadsmarknaden
Coronapandemin tänjer på gränserna för människovärdet
Sånger som når både ut och in
Gäller "alla människors lika värde"?


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies