"Kristna tonåringar ska inte behöva känna sig utsatta"

– Vi behöver ge våra kristna unga kunskap och sakargument, men också trygghet och värme, kommenterar biskop Mikael Mogren, Västerås, debatten om kristna barns utsatthet och efterlyser ett kristet grundmönster i svensk kultur.

Egentligen vill han helst tala om julen, om det öppna julfirandet i Västerås och midnattsmässan på julaftonen och det stora kyrkkaffe som han bjuder in till i biskopsgården den tredje söndagen i advent – med gott stöd i syföreningar och Svenska kyrkans unga som bakar och bjuder på kaffe.

Eller om veckan i Idre och Särna, längst norrut i stiftet, där stora delar av en ny syd­samisk översättning av Bibeln presenterades – den första sedan 1700-talet. Mikael Mogren talar om hur han mötte glädjen i att kunna läsa Bibeln på ”sitt hjärtas språk”, det egna modersmålet, hos sydsamiska församlingsbor.

Men under kyrkomötets andra session i mitten av november träffade biskop Mikael Mogren några av stiftets ungdomsrådgivare. I ett Facebook-inlägg har han efteråt återgett hårresande exempel på vad deras lärare lär ut om kristen tro i skolan: ”Flera lärare och elever har sagt att kristen tro är fientlig mot vetenskapen och därför inte passar in i dagens samhälle. Big bang och evolutionen ställer vissa lärare i motsats till kristen tro.” ”Enligt ungdomsrådgivarna är det att verkligen ’komma ut’ att säga sitt när kristen tro och kyrka kommer på tal. Det bryter normen.” ”Vi måste alltid försvara oss”, fortsätter de. ”Lärarna verkar tro att de är rebelliska när de angriper kristen tro. De tror att de attackerar makten, men de är bara mobbare.”

Fördomar vanligt

Inlägget sparkade igång en debatt om utsatta kristna ungdomar, och Frida Park i tidningen Dagen skrev bland annat: ”Tyvärr är fördomar mot kristen tro alltför vanliga i hela utbildningsväsendet.” Sveriges Kristna Råd presenterade i slutet av november en sammanställning utifrån samtal med 50 unga från olika kyrkor och samfund som gjordes hösten 2018, som också pekar på fördomar och misstänkliggöranden och att det främst är vuxna som står för detta. Nu vill man göra en ny enkät bland skolungdomar som tillhör de fyra kyrkofamiljer som står bakom Sveriges Kristna Råd.

Mikael Mogren talar om sin egen uppväxt i ett samhälle där kyrkan var ”lika självklar som Lantmännen”.

– Jag fick fördjupas i den kristna tron i de sena tonåren, det var då jag fick en egen stark övertygelse om Jesus, korset och försoningen. Men jag hade ett bra arv med mig, det låg en bra grund. Som det gjorde förr på 1900-talet för svenskarna. Vi fick med oss mycket från skola och samhälle, fortsätter han.

– Jag gick i skolan på 1970- och 1980-talet, och trots att skolan inte var kristen tände vi våra adventsljus på våra skolbänkar. Allt som hade att göra med kristen tro, det var varmt och ljust. Jag hade stabila, rejäla gamla lärarinnor som förmedlade värme, ljus, kärlek – och att det hade med kristen tro att göra. Grunden var ändå Gud.

Det var inte den fientliga eller snarare okunniga bilden som unga kristna talar om idag?

– Nej, de här lärarna jag hade var så otroligt kunniga. Det jag lärde mig i låg- och mellanstadiet om Sara, Rebecka och Rut och alla bibliska gestalter, det var en baskunskap som jag har haft med mig hela livet. Det gav mig en jättebra grund.

Läs mer i Hemmets Vän nr 50 – 2019

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer