Skäl för svensk alkoholpolitilk

Det blev ett brev för mycket. När Malin Höglund, ordföranden i Moras socialnämnd av alla nämnder, skrev till alkoholhandläggaren Madelen Andersson och uppmanade henne att tänja lite på gränserna och hantera ansökan ”positivt”, gick hon för långt.

Tyvärr visar det sig att när Kaliber, Sveriges Radio P1:s program för grävande journalistik, undersöker saken är denna typ av påtryckningar inte ovanliga. Mer än var tredje alkoholhandläggare har utsatts för liknande påtryckningar, och av Sveriges cirka 300 alkoholhandläggare uppger 50 procent av dem som svarat på Kalibers enkät att politiker låter näringslivets intressen gå före alkohollagen.

Uppseendeväckande är bara förnamnet. Lagstiftningen är ju till för att skydda samhället och enskilda mot de skador alkoholen orsakar, inte för att rädda näringslivet.

Det finns definitivt sakliga skäl till svensk alkohollagstiftning. Stiftelseägda analysföretaget Ramboll presenterade nyligen en studie beställd just av Systembolaget: ”Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser – en beskrivande samhällsekonomisk studie” (nov 2019). Den visar att kostnaderna för alkoholkonsumtionen i Sverige uppgår till 103 miljarder kronor under ett år (2017), vilket exempelvis kan jämföras med barnbidragen som kostar 33 miljarder i år (2019). Man skulle alltså kunna höja barnbidraget med över 100 procent om de alkoholrelaterade kostnaderna halverades. Dessa kostnader utgörs av 625 000 sjukdagar, 660 000 vårdbesök och 162 000 alkoholrelaterade brott utredda av polis och åklagare. Mer specificerat:

• Försämrad livskvalitet, cirka 43 miljarder kronor
• Produktionsbortfall, cirka 35 miljarder kronor
• Sjukvård, cirka 15 miljarder kronor
• Brottslighet, cirka 9 miljarder kronor

Ramboll har också undersökt den ekonomiska nyttan av alkoholbruket och kommit fram till en siffra på 10 miljarder. ”Nyttan” som uppenbarligen ordförande Höglund tänkte på när hon skrev till alkoholhandläggaren, finns inte.

För varje satsad skattekrona får man alltså tillbaka 10 öre. Ekvationen går inte ihop. Räknar man också med de sociala och relationella kostnaderna borde varje politiker i Sverige ha skäl nog att hålla fast vid en ansvarsfull politik. Det borde även idrottsrörelsen, som när jag var ung på 70-talet skyltade upp med ”Spola kröken”. Numera skyltar man i­stället med diverse spelbolag och loggan för den ena eller andra ölsorten vid idrottsevenemang. Jag vill inte moralisera, men det är tydligt att vinstintresset har vunnit över ansvaret också där.

Undersökningen ger också goda argument för kyrkan och för mig personligen att fortsätta verka för en återhållsam hållning beträffande alkoholbruk. Detta särskilt i advents och jultider. För mig handlar det om värderingar, där hänsyn främst skall tas till den som har svårt att hantera alkoholbruket och lätt glider över till missbruk, men också till alla kvinnor och barn som drabbas av alkohol­relaterat våld.

Ulf Sundkvist, pastor och föreståndare i Pingst Umeå

Fotnot: Läs mer på https://www.omsystembolaget.se/kostnader

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt