Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Nya steg mot historielöshet

Debatt Publicerad: 2019-11-07 12:03

Det viktigaste kittet i samhället är en gemensam, grundläggande etik. Sedan ett årtusende har Sverige präglats av den judisk-kristna etiken, med grundstenar som människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, solidariteten med svaga och utsatta samt männi­skans förvaltaransvar.

I förslaget till nya kursplaner för grundskolan lades antiken tillbaka efter intensiva protester. Däremot tonas kristendomens specifika betydelse för Sverige och västvärlden ned markant. Om Skolverket får hållas riskerar framtidens unga tappa förankringen med Sveriges och Europas ideologiska och kulturhistoriska rötter.

Kristen Demokratisk Samling, föregångaren till Kristdemokraterna, bildades 1964 som en proteströrelse mot vad man kan kalla den socialdemokratiska avkristningen. Dåvarande socialdemokratiska regering ville ta bort kristendomsämnet i skolan. Istället infördes det mer allmängiltiga ämnet religionskunskap. Nu tas nya steg.

Vi möter numera världsreligionerna i våra närområden. Det är bra att eleverna får kunskap om dem. Men det är kontraproduktivt att förringa kristendomens särart i Sverige och hela västvärlden. Såväl tankegods, konst, litteratur, musik och byggnadsverk under de senaste årtusendena är intimt sammanlänkade med kristendomen och dess uttrycksformer.

Dagens utbildningssystem har sitt ursprung i tanken att människor själva skulle kunna läsa Bibeln, för undervisning och uppbyggelse. Även västvärldens rättssystem har sin grund i den kristna läran om nåd, försoning och upprättelse, som motsats till många klansamhällens princip om hämnd, med öga för öga, tand för tand.

I det förslag till nya kursplaner som Skolverket skickat på remiss till landets lärare finns stora förändringar i religionsämnet.

I mellanstadiets kursplaner ska  kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu behandlas. Även kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer, ingår i målen. I det nya förslaget klumpas kristen­domen ihop med andra religioner: ”Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta förändrats över tid”.

Ännu större är skillnaderna för högstadiet. I det nya förslaget har kristendomens särställning helt försvunnit. Undervisningen ska innehålla ”centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner. Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner. Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen”.

Man kan urskilja en systematik från statens sida att stegvis utplåna förankringen i Sveriges kristna kulturarv. Lågstadiebarn ska i ämnet musik lära sig om ”musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition”. I det nya förslaget har det krympt ihop till ”musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider”.

Människor med olika religioner och livsåskådningar lever idag sida vid sida. Det är självklart viktigt att känna till huvuddragen i dessa. Men att göra detta utan att grunda ordentligt i det som är kärnan i den svenska och västerländska kulturen bidrar till att öka den förvirring och rotlöshet som många unga upplever.

Eleverna behöver få mer och djupare kunskaper, inte mindre, om ”den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”, som Skollagen uttrycker det. Vi kristdemokrater menar att Skolverkets förslag skulle utarma undervisningen. Vi kommer att göra allt för att även kommande generation elever ska veta på vilken grund vårt samhälle är byggt.

Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD)


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



vetenskap bertil m
2019-11-09 12:02
Citerar en stående undran:
Hur kan folk veta allt dom säger?

Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

KD i händelsernas centrum
Sluta skämmas - gör det lilla du kan för miljön
Gud har inte gett upp om Sverige!
Fyra vägar till samhällsgemenskap
Äkta vara, annars får det vara!
Från salta vägvisare till sockersöta ja-sägare
Unikt ansvar att förvalta skapelsen
Många tysta andliga ledare
Gör annandag pingst till helgdag igen
Kärlek är det enda som räknas


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies