Kristofobin frodas i Sverige
Debatt Publicerad: 2019-09-19 15:46
Regeringen gav i våras utredningen om konfessionella inslag i svensk skola tilläggsdirektiv som drastiskt förändrade dess riktning. Man vill att det utreds hur, inte om, ett etableringsstopp för konfessionella friskolor ska kunna genomföras. Man vill även ha belyst på vilket sätt ett sådant stopp relaterar till de internationella konventioner som gäller i Sverige.
Utifrån detta har Kristna Friskolerådet, KrF, skickat in en skrivelse till utredaren. Där redogör vi bland annat för färska undersökningar som visar hur utsatta troende ungdomar är i dagens svenska skola, samt hur ytterligt extremt Sverige är i ett internationellt perspektiv i fråga om synen på skolor på religiös grund.
Regeringens och dess stödpartiers desperation runt detta förslag är uppenbar. Nu handlar det inte längre om att begränsa religionsfriheten i det offentliga rummet, utan helt öppet talar nu regeringens företrädare om att man vill utrota denna typ av skolor, kvarlevan av hela det svenska skolsystem som fram till 1960-talet hade obligatoriska andakter i alla skolor. De konfessionella skolorna i Sverige 2019 har redan nu mindre religionsfrihet än vad den allmänna skolan hade då.
Huvudargumentet att stänga dessa skolor, nu när argumentet om att kristna friskolor segregerar visat sig vara helt fel (se till exempel vår sammanställning av Skolverkets statistik) är att alla Sveriges elever måste kunna få gå i en skola som inte indoktrinerar. Detta för mina tankar tillbaka till tidigt 1970-tal då vänsterns Göran Palm genom den så kallade ”indoktrineringskampanjen”, genomförd av elevorganisationer, ville visa hur indoktrinerade vi andra var, alla utom extremvänstern förstås.
Idag har extremvänstern i denna bemärkelse brett ut sig, och samma tänkesätt har för tillfället till och med majoritet i riksdagen: tanken att det svenska tänkesättet, präglat av den sekulärhumanistiska och ateistiska normen, skulle vara neutralt. Att kristendom och islam är religioner som inte är neutrala, men att hinduism, buddism och till och med ockultism också är neutrala. Judendomen, till sist, anses som en kulturell minoritetsföreteelse.
Också den mest fåkunnige, som Bibeln så intressant mer än en gång slår fast, ska kunna förstå Herrens vägar. Men även den mest fåkunnige kan förstå att detta handlar om något som man skulle kunna jämföra med bondfångeri. Man konstruerar en bakgrund som inte finns, och utifrån den vill man satsa allt på ett kort för att uppfylla en gammal ouppfylld målsättning från 1897, då den svenska socialdemokratin i sitt manifest, långt före den ryska revolutionen, proklamerade att religionen inte skulle få finnas i det offentliga rummet. Med andra ord handlade det inte om islam eller om någon annan religion, utan det handlade om kristendomen. Och än idag frodas denna kristofobi, som mycket sofistikerat lanserats och anammats i långt vidare kretsar än vad manifestet då nådde fram till.
Historiskt sett blev det inte som manifestet från 1897 önskade, utan arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelserna fann varandra i kampen mot nöd och utanförskap. Vi som arbetar i skolan, den allmänna skolan, friskolevärlden och inom de konfessionella friskolorna, vet att det också råder stor nöd i skolan idag. Därför behöver vi alla förena oss i ett nytt manifest, en folkrörelse där mångfalden får blomma och där vi enas om några få ting, istället för att ytterligare förstärka likriktning och försköning av tingens tillstånd. Kunskap, arbetsro och skoldagar fyllda av vänskap och försoning räcker här långt.
Du som tror att bön gör skillnad behöver nu be att:
• Kristus inte längre ska behöva vara en persona non grata på våra svenska skolorfler och fler ser igenom den retorik som säger att vissa utpekade grupper indoktrinerar, medan konstruktörerna av denna retorik går fria att ytterligare indoktrinera, splittra och försvåra en positiv skol- och samhällsutveckling
• lärare, på alla Sveriges skolor, får kraft från höjden att stadigt stå fast i sin oerhört viktiga men krävande uppgift, att fostra fram nästa generation
• troende lärare blir frimodiga i sin roll att i ord och gärning förmedla Kristus och att de gör detta på ett värdigt och med lagen överensstämmande sätt. Skollagen ställer nämligen kravet att skolan ska vara grundad på kristen etik och västerländsk humanism och godkänner inte en sekteristisk ateistisk hållning. Pluralism är den mångfald som ska styra skolan och då ska inte kristen tro uteslutas.
• de kristna skolorna ska få bli fler och att skolorna ska fortsätta utvecklas till att bli allt bättre på att möta varje elevs behov
Bo Nyberg, ordförande, Kristna friskolerådet
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|