Våga se psykisk ohälsa

Fyra personer varje dag och cirka 1 500 personer per år dör i självmord i Sverige. Det är ungefär fyra gånger fler än de som dödas i trafiken.

På trafiksäkerhet lägger vi ner stora resurser med många olika insatser för att minska antalet dödsfall. Men det tycks vara betydligt svårare att få fram effektiva redskap för att minska antalet självmord. 150 av dem som varje år tar sitt liv är unga mellan 15 och 24 år. Samtidigt genomförs cirka 15 000 försök till självmord och man uppskattar att 150 000 personer går omkring med tankar på självmord.

Både Folkhälsomyndigheten och ett antal frivilliga organisationer försöker nu på allvar sätta strålkastarljuset på denna situation som har många orsaker.

Många människor tvekar att verkligen gå lite djupare med frågor hur någon mår, utan nöjer sig med klichésvaret ”det är bra”. Visst kan personen mena att det är bra, men det kan också vara en front för att man inte gärna berättar för den som frågar. Det krävs lyhördhet och engagemang för att komma bakom fasaden och standardsvaren.

Författaren, utredare och föredragshållaren Susanne Rolf­ner Suanto har ägnat mycket tid åt frågan om psykisk ohälsa, som ofta är första steget till att någon försöker och kanske lyckas ta sitt liv.

150 unga som varje år begår självmord är alarmerande siffror och måste mötas på många olika sätt inom skolan, föreningslivet, familjen och vänkretsen. Samtidigt inträffar den största delen av självmorden varje år bland män över 80 år.

– Varje enskild människa som tar sitt liv i smärta är en person för mycket, betonar Susanne Rolfner Suanto.

Även om vi lever längre och de flesta äldre är friska och aktiva mycket högre upp i åldrarna än för några decennier sedan, så finns en allvarlig fara att depression bland äldre kommer i skymundan därför att så många andra sjukdomsorsaker dyker upp bland äldre.

Men depressionerna som bland annat har sin orsak i ensamhet får inte hamna i skymundan, för de får ofta följdverkningar i olika fysiska sjukdomar.

– Samhället förlorar jättemycket pengar om man inte tar hand om depressioner för då ökar också hjärt- och kärlsjukdomar, säger Susanne Rolfner Suanto vidare.

Hennes råd om äldres psykiska hälsa är: Be om att få hjälp, tag kontakt!

14–15 procent av Sveriges befolkning finns i en ökad risk för depression. Här gäller att vi skaffar rätt kunskap om hur det ser ut för att kunna möta detta på rätt sätt. Samverkan behövs inom socialtjänst, sjukvård, folkrörelserna och andra aktörer för att bryta inte minst äldres ofrivilliga ensamhet.

Den enskilde kan också förebygga psykisk ohälsa och fysiska försämringar med sund kost, goda sovvanor och vara ute och röra på sig. Här behöver många både unga och äldre stöd av andra för att bryta negativa mönster och oföretagsamhet, som i sin tur leder till sämre fysisk och psykisk hälsa.

Ofta kanske vi tvekar att ställa de lite mer personliga frågorna: ”Hur är det egentligen? Kan jag göra något? Berätta hur du verkligen har det!” Vi kan med känslighet men ändå tydlighet visa att vi vill vara ett stöd, vill lyssna, vill medverka till att ohälsan kan brytas.

Hemmets Vän 12 september 2019

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare