Sveriges barn mår psykiskt sämre

Ett alarmerande stort antal barn och unga i Sverige mår så dåligt psykiskt att de tvingas söka till Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP). Under 2018 tog BUP i Sverige emot över en miljon besök, enligt den årliga psykiatrimätningen. Länge har vi hört om långa köer till barnpsykiatrin och de senaste två åren har kön ökat med 24 procent. Men socionomen Nicolas Fälth, verksam inom BUP Göteborg, skrev insiktsfullt i Svenska Dagbladet förra fredagen att BUP ensamt inte kan lösa den här svåra krisen. Många andra behöver finnas med i ett antal ganska självklara insatser.

Förslag till lösningar på dessa problem sammanfattar Nicolas Fälth i nio punkter. Han listar exempelvis mindre barngrupper i förskolan, en skola med förbättrade resurser för barn med särskilda behov, vuxennärvaro och reglering av hat på nätet liksom hur mycket tid barn och ungdomar använder framför dator och mobiltelefon.

Nicolas Fälth lyfter fram vuxennärvaron i barn och ungas liv. För en hel del år sedan slogs larm att många barn hade max 3,5 minuter per dag av verklig uppmärksamhet från föräldrar! Det är 200 sekunder av åtminstone 12–16 timmar vaken tid per dag.

Hur kan det bli berikande tid över med de stressande dagar som både barn och vuxna lever i? Inte sällan tycks som det fanns klister mellan ögon och mobilen hos både barn och vuxna. Hur kan man se människor eller själv bli sedd i en sådan situation? Nattsömnen blir orolig och den vakna tiden splittrad om inte tillräckligt många vuxna är medvetna om sitt eget mobiltelefonberoende och hur aktivt man agerar över tiden som barnen tillbringar med sin smarta telefon.

Vart tog de klassiska högläsningsstunderna mellan barn och vuxna vägen? Det händer något annat i min hjärna när jag lyssnar till en berättelse istället för att matas av film, tv eller datorspel.

Men det är också innehållet i dator- och mobilanvändandet som påverkar oss. Vad är det vi ser, läser och hör i våra datorer/mobiltelefoner? Är det inspiration, något som gör oss glada och utmanade eller är budskapen nedbrytande?

Nicolas Fälth talar också om meningsfull fritid där det finns plats för var och en i åtminstone ett sammanhang:

Hur ser måltiderna ut därhemma? Hur lång tid tillbringar vuxna och barn gemensamt kring matbordet varje dag? Finns det utrymme att höra barnens och de ungas berättelser och hur de mår? Är föräldrar och vuxna verkligen intresserade av vad barnen upplevt under sin skoldag? Och visar vuxna tillräckligt i ord och handling att kärlek, respekt och om-sorg om sina barn är viktigt för dem?

Det fruktansvärda hatet på nätet är en annan destruktiv kraft. Hur man blir mobbad och inte sällan själv mobbar andra. Hur kan någon må bra av det?

Fysisk aktivitet och näringsriktig kost är viktiga faktorer för välbefinnandet. Hur mycket förmedlar föräldrar till sina barn och ungdomar om vikten av detta?

Det här är bara några få områden som har stor betydelse för den psykiska hälsan. Ska vi se en verklig förändring från dagens situation måste nätverken fungera med kommunikation mellan hemmen, förskola/skola, föreningslivet och andra mötesplatser.

Hemmets Vän 8 augusti 2019

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare