Exponera judehatet tydligare

Under flera års tid har en högt uppsatt chef mobbat och trakasserat judiska läkare på en av Karolinska sjukhusets kliniker i Stockholm. Det avslöjade Aftonbladet i november, där en av de utsatta berättade för tidningen att den judiska personalen bland annat kallades för ”judeghettot”. Detta är tyvärr bara en i raden av händelser runt om i Sverige där, judar upplever en växande antisemitism. I det hårdnande klimat som tydligt råder på sociala medier tycks en tystnadskultur, ibland ren okunnighet om rådande förhållanden, smyga sig in. Skrämmande signaler kommer både från Sverige och stora delar av Europa. Efter EU-valet i slutet av maj har exempelvis nazistiska företrädare från Slovakien tagit plats i EU-parlamentet.

Nu måste vaksamheten höjas och tystnadskulturen brytas. Sverige, som längre tillbaka gjort sig känt för tydliga markeringar mot både antisemitism och främlingsfientlighet, behöver agera ännu tydligare, lära sin historiska läxa och höja sitt civilkurage.

När israeliska ambassaden i Stockholm inbjöd till Israels 70-årsfirande i maj förra året sade statsminister Stefan Löfven i ett skarpt tal att Sverige på inga villkor tolererar antisemitism. Men hur allvarligt tar vi som medborgare på problemet? Det gäller på arbetsplatser, i vänkretsen eller föreningslivet, när fördomar mot judar och andra etniska grupper sprids.

I Göteborg dömdes personer som kastade brandbomber mot judiska synagogan. Festkvällen 9 december 2017 i Göteborg förvandlades till en mardröm. I en församlingslokal i anslutning till synagogan hölls en cha­nukka-fest med ett 30-tal ungdomar. Då gick tiotalet maskerade personer till attack och kastade flaskor med brinnande bensin.

Dagen före hade det varit en hätsk och hotfull stämning mot judar under en demonstration i Malmö, där det uppmanades att skjuta judar.

Efter Aftonbladets avslöjanden om trakasserier mot judiska läkare på Karolinska sjukhuset listas nu sjukhusets bristande hantering av dessa trakasserier som en av världens tio värsta antisemitiska händelser under 2018.

Vi har tydligen svårt att lära av historien. När tillräckligt många år har gått sedan andra världskrigets fasansfulla behandlingar av judar och en del andra etniska folkgrupper, som exempelvis romer, så finns uppenbara tendenser till en tystnadskultur. När västvärldens ledare och befolkning uttalade att ”aldrig mer”, så är dessa reaktioner tydligen lätt glömda.

Vi behöver hela tiden fördjupa kunskaperna och samtalen. Vi behöver lära av historien. Hur möter vi och umgås med människor i Sverige idag med annan kulturell bakgrund? Hur lär vi av varandra? Visst finns det många goda exempel, men där främlingsföraktets fula tryne dyker upp måste reaktionerna bli desto starkare.

Den som vill lära mer av hur judar och den judiska kulturen behandlades i Sverige tillbaka till slutet av 1700-talet kan ta del av detta, när Judiska museet i Stockholm på Sveriges nationaldag inviger sina nya lokaler i Stockholms äldsta bevarade synagoga vid Tyska brunnstorget i Gamla stan.

Kunskaperna om både den judiska historien och hur judar trakasseras i Europa och Sverige i dag måste exponeras ännu tydligare. Hur kommer Karolinska sjukhuset att slutligt behandla trakasserierna mot judiska läkare? Det blir spännande att se.

Hemmets Vän

5 juni 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare