Sakfrågor – inte påhopp

Några dagar återstår innan 28 länders EU-medborgare ska rösta in 751 ledamöter i EU-parlamentet för de kommande fem åren. Ett antal allvarliga frågor väntar det nyvalda parlamentet. Klimatet, asyl och integration ligger mycket högt. Motsättningarna mellan olika länder har blivit skarpare de senaste åren mellan dem som vill ge EU mer makt och dem som motarbetar fördjupad samverkan på ett antal områden.

Väljarna skulle vara hjälpta om varje parti i EU-valrörelsens slutspurt lyfter fram sakfrågorna och sin egen EU-politik i­stället för att angripa varandra. Det skapar enbart förvirring att hoppa på varandra. Det har märkts alltför väl när olika svenska EU-politiker fått debattera exempelvis i Sveriges Television och inte kan låta bli att prata i mun på varandra eller kritisera varandras politik istället för att presentera sin egen. Låt väljarna avgöra.

Om opinionsmätningarna  stäm­­mer någorlunda kan det bli betydligt fler svenskar som röstar i årets EU-val. Då blir det en ökning från 53 till kanske över 70 procent av antalet röstande svenskar.

Den kluvna inställningen till asylmottagandet har drastiskt förändrats under den gångna mandatperioden. Även om frågan i närtid tycks vara svår att lösa måste alla EU-länder på ett helt annat sätt än nu dela på ansvaret. Det är fortfarande stor skillnad mellan mer generösa mottagarländer till dem som nästan helt vägrar ta emot.

När många EU-länder får en växande åldrande befolkning och minskat antal medborgare i arbetsför ålder som ekonomiskt ska bära ansvaret, kommer det att göra att EU-länderna måste ta emot ett betydligt större antal arbetskraftsinvandrare för att klara sin egen sociala välfärd.

Mycket fördomar och ovilja att möta andra kulturer finns fortfarande. Ett balanserat och rättvist fördelat flyktingmottagande kan bevisligen berika EU:s länder. Men kraven måste bli tydliga:  kommer man som flykting/invandrare till ett nytt hemland måste det finnas en villighet att ta till sig landets kultur och inte fortsätta leva i en bubbla av enbart sin egen kultur. Det är inte frågan om att utplåna sina egna rötter, men att ha en uttalad villighet till anpassning i en ny kulturell miljö.

Forskningen kan säkert bidra med betydligt mer utveckling för att möta de växande klimathoten, men sker inte drastiska förändringar i våra konsumtionsvanor och vår livsstil kan det innebära till och med sänkt levnadsstandard, något som knappast funnits på kartan i det slit- och slängsamhälle som vi alltför länge haft.

När vi nu hör skrämmande larmrapporter om all plast som hotar våra världshav krävs drastiska förändringar. Allvarlig eftertanke hur vi hanterar vårt avfall måste leda till radikalt nytänkande och påtagligt växande ansvar.

Den militära kartan håller också på att ritas om. Men det pågående kriget i cyberrymden kan innebära att ett lands hela ekonomi och kommunikation slås ut på nolltid, utan att främmande makt varit i närheten av en militär attack mot ett EU-land.

Försvaret av mänskliga rättigheter, liksom yttrande- och tryckfrihet, är andra områden vi måste vaka över och värna. Där finns redan även EU-länder som drastiskt försöker begränsa medborgares frihet.

Valet på söndag kanske blir viktigare än i hela EU:s historia.  Därför behövs tydlighet från varje parti vad man vill arbeta och kämpa för om friheten och även nationell trygghet ska kunna bibehållas.

Hemmets Vän 23 maj 2019

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare