Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

"Migrationsverket saknar religionsexperter"

Veckans nummer Publicerad: 2019-05-09 16:31

– Det finns en väldigt stor okunskap när det gäller religionsfrågor och trosfrågor i Sverige. Det avspeglas i utredningarna hos Migrationsverket, säger Ruth Nordström, chefsjurist hos Skandinaviska Människorättsjuristerna, som stod för den juridiska analysen av Konvertitutredningen som presenterades i slutet av mars i år. I minst fem ärenden, bara under de senaste månaderna, har de nu vänt sig till Europadomstolen och FN:s tortyrkommitté för att utreda om Sverige brutit mot mänskliga rättigheter och internationella lagar.

Vi möts på juristfirmans kontor i Uppsala – hon hinner inte ses någon annanstans, förklarar hon på telefon. Ruth Nordström har under de 17 år som gått sedan hon blev färdig jurist i Uppsala gjort sig känd som en kontroversiell jurist, som vill värna samvetsfrihet för barnmorskor och konvertiter som befinner sig på flykt i ett annat land. Skandinaviska Människorättsjuristerna var också de som stod för den juridiska analysen när den uppmärksammade Konvertitutredningen presenterades den 20 mars i år, och sedan dess har de också lyft minst fem ärenden i Europadomstolen och/eller FN:s tortyrkommitté, för att utreda om Sverige förbrutit sig mot mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Nätverk av jurister

Teamet i Skandinaviska Människorättsjuristerna består av fyra jurister och fyra paralegals – alltså jurister som fortfarande utbildas och som jobbar deltid. Och så administrativ personal. Men man har också stöd av ett nätverk av jurister och advokater i andra företag.

– Det är ganska många ärenden av den typen som vi gått vidare med sedan 2015 – då tog vi vårt första konvertitärende till Europadomstolen och vi hade också framgång där. Vi har i princip varje dag sedan Konvertitutredningen släpptes kontaktats av flera personer som vill få hjälp i liknande fall. Arbetsgruppen ”Rätt till tro” har samlat in pengar för att kunna gå vidare med åtminstone några ärenden till Europadomstolen och FN, och vi försöker också alltid hjälpa till på olika sätt, berättar chefsjurist Ruth Nordström.

– Men det största ansvaret börjar enskilda församlingar ta. Vilket är helt fantastiskt att se. Hur man i varje församling sluter upp kring sina medlemmar och samlar in medel, hjälper till med intyg och vad som kan behövas och stöttar på olika sätt. Det är mycket som ska samlas in, alla intyg och handlingar ska översättas till engelska, det ska skrivas juridiska inlagor, kontakt ska tas med myndigheter och med internationella instanser, och det är mycket som ska falla på plats.

Många arbetstimmar 

– Det är många timmar som vi ägnar åt detta. Men då behöver vi ofta en kontaktperson i varje kyrka som kan hjälpa till att exempelvis få fatt i alla handlingar. Ofta är det också bråttom. Konvertiten har kanske redan fått ett återvändandesamtal, personen kanske redan sitter i förvaret och är på väg att utvisas, fortsätter hon.

Konvertitutredningen omfattar 619 afghanska medborgare som konverterat till kristen tro och sökt asyl i Sverige under åren 2015–2018. Fem kristna trossamfund stod bakom utredningen som omfattade 76 församlingar från 64 orter i Sverige. Den visade på stora skillnader mellan olika orter: på Migrationsverkets kontor i Jönköping hade 44 procent fått avslag medan 80 procent fick avslag på Migrationsverkets kontor i Göteborg. Totalt fick sju av tio (68 procent) av undersökningens konvertiter avslag. Om konversionen anförts sent var siffran 81 procent avslag.

Praxis från Europadomstolen

– Analysen visade också att Migrationsverkets beslut ofta är i strid med gällande rätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter, menar Ruth Nordström.

– Man tar inte hänsyn till konvertitens utbildningsbakgrund eller ålder, man tar inte hän-syn till social status eller läskunnighet, vilket strider mot riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR. Sedan tar vi också upp praxis från Europadomstolen. Sverige har fällts i högsta kammaren i Europadomstolen gällande en konvertit. Det fallet använder vi oss av och påpekar att det finns brister. Vi har begärt komplettering där vi ansett att konvertiten inte fått tillräckligt mycket utredning och utrymme för att berätta om sin tro, men nekats. Så det är många olika områden som det brister på, fortsätter hon och talar också om bland annat bristen på experter och kompetens i religionsfrågor hos Migrationsverket.

Stefan Löfven och Morgan Johansson säger att de har fullt förtroende för Migrationsverkets bedömningar. Vad tror du? Vilka möjligheter har ni för att få gehör för era krav i det läget?

– Det är mycket som behövs nu. Rent politiskt beslutade regeringen om regleringsbrev i mars där Migrationsverket ålades att säkerställa rättssäkerhet och kompetens i de asylärenden som gäller bland annat kristna konvertiter. Vi får väl se om det på något sätt kan påverka, men hittills har inte Migrationsverket visat någon vilja till förändring.

– Men vi har i vår konvertitutredning begärt vissa åtgärder som vi anser måste vidtas. Migrationsverket måste ta in experter, det är inte tvekan om detta. Det är så tydligt utifrån FN:s riktlinjer att när det handlar om trovärdighet, när det handlar om religion, så måste man ha experter. Samtidigt: Finns det intyg från teologiska experter avfärdar man dem. Ändå har man ingen egen kompetens. Det blir ju helt absurt.

– Man har också sagt: Det är i princip bara den muntliga utredningen som är det avgörande, något som Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer bekräftat. Det är en väldig överbetoning på den muntliga utredningen utan att ta hänsyn till stödbevisning. Och också utan att ta hänsyn till hur konvertiten lever ut, utövar sin tro. Det gör att det blir fel fokus på kunskapsfrågorna.

Ruth Nordström menar att Migrationsverket har en frågelista som man utgår från.

– Vi ser det i de flesta utredningar där vi är offentliga biträden och företräder konvertiter. Migrationsverket har hävdat att det så kallade kristendomstestet, som Micael Grenholm skapade i januari och som fick stor uppmärksamhet, inte är något test som de använder sig av, och givetvis är det inte så. Just de frågorna som Micael Grenholm sammanställde var från olika utredningar. Men de är exempel på de här frågorna. Flera av frågorna är hämtade från bland annat ärenden som vi har haft.

Religionstest

– Jag företrädde exempelvis en konvertit i ett ärende som vi hade överklagat från Migrationsverket till Migrationsdomstolen. På de muntliga förhandlingarna fick han frågan om han kunde redogöra för alla tio Guds budord. Han skulle sedan redogöra för alla högtider i det kristna kyrkoåret. Och han skulle förklara olika grenar i protestantismen och katolicismen. Min klient bröt till slut ihop och började gråta: ”Jag kan inte svara på alla de här frågorna. Jag kan inte alla tio Guds bud och jag kan inte varenda högtid i kyrkoåret”, svarade han.

– Då hade han ändå utförligt berättat om påskens budskap, om korsfästelsen. Han hade goda kunskaper om Jesu födelse och om de största kristna högtiderna. Han kunde också berätta från Bibeln och han berättade hur han levde som kristen. Han hade just berättat hur han upplevde syndernas förlåtelse, hur han kom nära Jesus när han bad varje dag och läste Bibeln. Det var så uppenbart att han verkligen är genuint kristen. Och han berättade om personliga trosupplevelser. Men när domen och avslaget kom stod det att han inte kunde redogöra för centrala delar av kristendomen, till exempel tio Guds budord och kyrkoårets högtider. Han var helt förtvivlad och så klart väldigt rädd. Han har en välgrundad rädsla. Men det är bara ett exempel, konvertitutredningen omfattar 619 beslut.

Experter behövs

– Riktlinjerna från FN säger att i just sådana här ärenden, när det handlar om religion, konversion och trovärdighetsfrågor kring det – då bör man ha experter. Det följer man inte, anser vi. Vi föreslår också att det ska finnas ett expertråd och likaså att man ska uppvärdera dopintyg. Att man har döpt sig säger väldigt mycket om att man faktiskt har gått igenom en konversionsprocess. Sedan måste också det så klart stödjas av en pastor eller en präst som har följt konvertiten och kan intyga att man ändå har förståelse för vad dopet innebär, att man har förståelse för den kristna tron och vill leva som kristen, fortsätter Ruth Nordström som pekar på att 95 procent av de 619 konvertiterna i utredningen har dopintyg.

Mänskliga rättigheter

– Men de avfärdas eller tillmäts inget bevisvärde om inte konvertiten är väldigt duktig verbalt på att förklara sig och ge intellektuella och känslomässiga resonemang. Det är i princip det man går på. Man bedömer inte så mycket tron i sig utan den intellektuella förmågan att uttrycka sina tanke-resonemang, sina känsloresonemang och intellektuella resonemang innan man konverterade. Besluten saknar i många fall en helhetsbedömning enligt bland annat riktlinjerna från FN:s flyktingorgan UNHCR, och utvisningarna strider mot mänskliga rättigheter.

Sverige har väl annars utmärkt sig internationellt när det handlar om mänskliga rättigheter?

– Vi är väldigt stolta och slår oss för bröstet när det gäller hur duktiga vi är. Så är det. Men samtidigt: World Value Studies visar att Sverige är världens näst mest sekulariserade land. Det är bara Japan som är mer sekulariserat. Men det gör att det finns en väldigt stor okunskap när det gäller religionsfrågor och trosfrågor i Sverige. Det avspeglas i utredningarna hos Migrationsverket, fortsätter hon och berättar om familjen där mamma, pappa och en av sönerna fick uppehållstillstånd, medan den yngste sonen skulle skickas till Afghanistan, trots att pappan just genomgick en svår cancerbehandling och trots att han var en genuin konvertit.

– Han sade just det: ”Det är på liv och död, de dödar mig.” Det är inget de hittar på, det är på riktigt. Aktuell landsinformation visar att konvertiter blir torterade och avrättade. Och det finns ett absolut förbud att utvisa någon till ett land där man riskerar att torteras eller dödas. Att då försöka komma undan det genom att säga att de inte är kristna på riktigt, genom att ställa dessa teologiska komplexa frågor och att inte göra bedömningen i enlighet med vad som gäller i internationell rätt och mänskliga rättigheter, det är orättvist, det är fel, säger Ruth Nordström, chefsjurist hos Skandinaviska Människorättsjuristerna.

Eva Gustafsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

Auktoritära regimer undergräver FN:s arbete
Kristi brud i Knutby åtalas
"Kampen för Kongos utsatta pågår ständigt"
"Vi ber att fler ska flytta hit!"
Kyrkklockor ringer till bön för konvertiterna
Juncker ångrar att han inte tog itu med brexit
Åldersbedömningar JK-anmäls
"Förföljda kristna kvinnor utsätts främst sexuellt"
Stor bönesatsning under muslimska fastemånaden
Rumphuggen start på debatt inför EU-valet


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies