Växande betydelse för kristna värden

Antalet svenskar som anser att samhället bör bygga på kristna värderingar har fördubblats från 20 till 40 procent på fyra år, visar Survey-institutets undersökning vid Linneuniversitetet i Växjö. Undersökningen fick mycket uppmärksamhet i svenska medier förra helgen.

Inte på nära 40 år har den siffran varit så hög. Kristna värderingars betydelse har ökat mest bland människor som kan antas vara relativt religiöst passiva, och största ökningen finner man hos moderater och socialdemokrater.

Men vad menas med kristna värden? Det är något mer och djupare än den vitkalkade landsortskyrkan och skolavslutningar med psalmsång i kyrkan, även om de beståndsdelarna är viktiga symbolmarkörer.

När Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor definierar kristna värderingar lyfter hon fram kamp mot växande vårdköer i sjukvården, bristande omsorg inom LSS och asylrätt för flyktingar som några exempel.

Under KD:s Kommun- och Regiondagar i Örebro förra helgen betonade hon att KD är fast förankrad i den judisk-kristna etiken. De senaste åren har partiet mycket tydligare lyft fram dessa rötter, som sakta men säkert fick partiet att växa. Rekordökningen i valet 1998 till 11,8 procent kom delvis av att dåvarande partiledaren Alf Svensson tog upp kampen för en barmhärtigare äldreomsorg i den valrörelsens slutskede.

När nu senaste opinionsmätningar lyfter KD över 12 procent i väljarsympatier är det den högsta siffran för partiet sedan starten för över 50 år sedan. Men det är inte opinionssiffror utan politik omsatt i handling som bygger samhället.

I ett betydligt mer homogent samhälle, där majoriteten av befolkningen från 1850-talet och hundra år framåt var betydligt mer samspelt, hade kristna värden en mycket starkare förankring. Namninsamlingen 1963 för kristendomsämnets bevarande i skolan fick 2,2 miljoner namnunderskrifter.

Även om en del människor vill utmåla kristen tro som bakåtsträvande, inskränkt och dömande, så visar historien på en annan och betydelsefull bild för samhällsutvecklingen.

När kristendomen kom till Sverige på 1000-talet tog den strid mot blodsriter, människooffer och annan brutalitet. Successivt lades istället grunden för sjukvård, social omsorg, fattigvård, internationellt biståndsarbete och mycket annat.

I den kristna trons rotsystem finns de starkt pulserande orden ”här är icke jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna …” I den andan började det svenska demokratiska samhället byggas  i slutet av 1800-talet med start i landets första baptistförsamling 1848, 70 år innan kvinnor fick rösträtt i Sveriges riksdag.

I den andan tog baptistpastorn och människorättskämpen Martin Luther King strid för likabehandling av svarta och vita i USA från 1950-talet och framåt.

Grundläggande kristna värden, som nu 40 procent av svenska folket tycks värna om, behöver både utmejslas i sin betydelse och tas strid för igen. När sekulariserade företrädare tror sig kunna bygga ett välfungerande samhälle på andra normer, eller när militanta invandrargrupper som fått asyl i Sverige vill låsa in och tysta kvinnor och sätta en annan samhällsstruktur än mänskliga fri- och rättigheter enligt FN-stadgan, då måste kampen mot destruktiva krafter intensifieras.

I en tid när många olika krafter strider om plats på arenan, behövs nya Johannes Döparen-gestalter som vågar ta strid mot förtryck och korruption men också urvattnad samhällsmoral.

Hemmets Vän 4 april 2019

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare