"Politikerna måste markera mot extremisterna"

– Det gäller att stå upp mot extremismen – det har jag och mina kollegor gjort de senaste 15 åren, säger Magnus Ranstorp, svensk statsvetare, docent och expert på frågor kring terrorism. Under de senaste tio åren har antalet våldsbejakande extremister stigit i Sverige från cirka 600 till närmare 3 000 personer, enligt Säkerhetspolisen.

– Vi har fler extremister i olika miljöer än Norge, Danmark och Finland tillsammans, fortsätter Magnus Ranstorp.

Trots att antalet terrorbrott har minskat under de senaste åren ligger terrorbrotten på en historiskt hög nivå globalt sett och har gjort så sedan början av 2000-talet. När statsvetaren och terrorexperten Magnus Ranstorp talar om de våldsbejakande extremisterna beskriver han framförallt tre olika miljöer, där det för tio år sedan mer konstant fanns ungefär 200 individer i varje miljö: Det är högerextremism, eller vad man kallar ”vit makt”, det är islamist­iska eller religiösa miljöer och det är vänsterautonoma miljöer.

– Idag finns enligt Säkerhetspolisen cirka 2 000 jihadister, du har ungefär 700 personer inom vit makt och resten är vänster­autonoma, säger han och beskriver miljöer som byggts upp under årtionden i Sverige.

Jihadistiska celler växte

– Dessa fanns redan på 1980-talet, men främst under 1990-talet började olika jihadistiska miljöer växa fram. Det var celler och individer från framförallt Nordafrika som etablerade sig och som sedan fylldes på från andra håll.

– I den salafistrapport som Försvarshögskolan kom med i juni förra året kartlade vi hur dessa miljöer ser ut i 17 eller 18 städer. Det är vad jag brukar kalla för ett ekosystem – det är inte fråga om isolerade individer. Där finns allt från predikanter och speciella moskémiljöer till personer med speciella funktioner, som finansiering, logistik och rekrytering, fortsätter Magnus Ranstorp.

– I vissa fall går de här sfärerna in i friskolevärlden – men då oftast inte som religiösa friskolor utan i ickekonventionella friskolor. Där uppträder de ibland under falsk flagg: De kör lite religiös undervisning, fast de inte får lov till det enligt Skolinspektionen.

Försöker etablera friskolor

– Det är fel att man har sådant jättefokus på religiösa friskolor, framförallt när man talar om muslimska religiösa friskolor, det är inte det som är problemet. Det är inte i de religiösa friskolorna vi ser de riktiga extremisterna – det är snarare ickekonventionella friskolor som etableras, ofta med samma huvudmän, säger Magnus Ranstorp och nämner huvudmännen bakom Vetenskapsskolan i Göteborg som ett uppmärksammat exempel.

– De försökte etablera en skola i Halmstad, de har försökt etablera en skola i Hedemora, de har också med samma kopplingar en skola i Gävle. Ambitionen från de här individerna har varit att etablera 80, 85 friskolor runt omkring i Sverige.

– Men jag tror att chansen för en sådan etablering är begränsad idag: Skolinspektionen och andra är uppmärksamma på detta, och det finns också ny lagstiftning vilket möjliggör att de kan granska huvudmännen bakom skolorna. Men visst kunde det bli ett stort problem, fortsätter han.

Läs mer i Hemmets Vän nr 8 – 2019.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer