Svenska frikyrkor kartlägger konvertiters asylbesked

– Det handlar ändå om att rädda liv, säger Maria Gustin Bergström, projektledare för ett av de mest ambitiösa projekten kring konvertiter inom svensk frikyrka just nu – en kartläggning inom Pingst, Evangeliska Frikyrkan, Svenska Alliansmissionen, Equmeniakyrkan och Svenska Adventistsamfundet av afghanska konvertiters asylbeslut sedan 2015. Analysrapporten som görs helt på frivillig basis är tänkt att presenteras i slutet av februari.

Under hösten och framförallt de senaste veckorna har Migrationsverkets bedömning av konvertiters asylskäl debatterats både i kristen press och överlag i svensk media. Sveriges kristna råd och andra inom kristen­heten har uppmärksammat si­tuationen både i debattartiklar, en namninsamling och genom en manifestation på Sergels torg i slutet av januari. Uppmärksamheten har också kommit efter ett frågetest konstruerat utifrån Migrationsverkets frågor till konvertiter och som cirkulerat på sociala medier de senaste veckorna (Hemmets Vän nr 4 – 2019).

Men det var redan tidigt i höstas som Pingst Integration lyfte frågan genom att man beslutade sig för att göra en kartläggning av konvertiters asylbesked i församlingar över hela landet.

Bedömning av tron

– Om jag beskriver det så här: Det dyker upp enskilda individers öden i media som får stor uppmärksamhet. Och Migrationsverket kan aldrig någonsin kommentera enskilda fall. Jag har som pastor i Pingstkyrkan i Linköping arbetat med asylsökande i tre år och då framförallt med afghaner. Jag har hjälpt dem med kontakterna med Migrationsverket, skrivit intyg om verkställighetshinder och bistått på olika sätt.

– Genom detta arbete hade jag börjat se hur det fungerar och blivit mer och mer chockad över hur man bedömer en persons tro i de här asylbesluten. Jag kände mer och mer att alla måste få veta hur konvertiter bedöms hos Migrationsverket, säger Maria Gustin Bergström, projektledare för den så kallade Konvertitutredningen.

– När det gäller just afghanska flyktingar är konvertering ett asylskäl. De behöver bedömas ha en genuin tro för att få asyl – det vill säga: Det måste konstateras att de sannolikt kommer att fortsätta att leva ut sin tro även om de skulle bo i Afghanistan. Afghanistan är det näst farligaste landet i världen att leva som kristen i, efter Nordkorea (enligt Open Doors årliga rapport, red anm).

Läs mer i Hemmets Vän nr 6 – 2019.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer