Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Hon kämpar för de "tystas" rätt och värde

Veckans nummer Publicerad: 2019-01-31 16:39

– Jag försöker vara en röst för de tysta och osynliga, säger Soheila Fors, författare, föreläsare och grundare av föreningen Khatoon i Karlskoga. Hon har blivit känd för de tehus hon startade under 2010-talet som en oas för hedersutsatta kvinnor i exempelvis Karlskoga, Jönköping, Sala, Uddevalla och Lidköping. Nu är hon aktuell med sin första roman – boken Såld – från förtryck till frihet (Lava förlag). Soheila Fors är också nominerad för Kristdemokraterna till EU-valet 2019.

Soheila Fors har själv betalt ett högt pris för sitt engagemang för utsatta människor. Sedan fem år lever hon under ständigt hat och hot, och när vi talas vid säger hon att januari hittills varit ovanlig: ”Jag har inte fått något dödshot sedan december”, förklarar hon.

– Det har inte varit lätt, men det är värt det. Jag känner en kallelse till det här arbetet, fortsätter Soheila Fors men talar också om oron för vad som händer i Sverige.

– Sverige är det mest sekulariserade landet i världen och även det mest jagcentrerade landet. Här finns inte så mycket kunskap och utbildning om gruppkulturer och religion, om hur det fungerar. Varje år görs internationella undersökningar i olika kulturer, och man lyfter fram två områden som är viktiga för kulturförståelse: Vad som är viktigast – jag eller vi. Och likaså synen på tro eller vetenskap. I statistiken ser man sedan hur många som flyttar från länder där vi och tro är viktigt till länder där jag och vetenskap är viktigt.

Är det fler kvinnor som söker sig till tehusen idag än tidigare?

– När invandrarvågen kom år 2015 blev det betydligt fler kvinnor som sökte sig till oss på tehusen. Idag har vi åtta tehus i olika städer runt om i Sverige. Och när jag nyligen besökte Oslo förklarade de att de ville också bygga upp tehus. Därifrån ska de komma i januari – de är väldigt nyfikna och vill komma hit för att kunna starta i Norge. Det är första gången som vi startar ett sådant arbete utanför Sveriges gränser, berättar hon.

Mötesplats för kvinnor

Föreningen Khatoon grundades 2006 för att informera och bistå lidande kvinnor i Sverige och Mellanöstern. Men från 2008 kom fokuset alltmer att riktas på hedersutsatta kvinnor och män i Sverige. Det första tehuset startade 2010 som en interkulturell mötesplats för kvinnor. Här byggs broar, och här lär sig kvinnor från fyra världsreligioner och tjugotalet nationaliteter att de i första hand inte är muslimer, kristna eller ateister, inte araber, svenskar eller somalier  – utan kvinnor, människor med drömmar för både sig själva och sina familjer, förklarar föreningens hemsida.

– När de kommer till Sverige är mödrarna ansvariga för sina döttrar. De förstår inte våra seder och bruk och därför vill de skydda sina döttrar. Därför får de inte gå ut, de får inte smutsa ner sig genom att beblanda sig med oss andra. Vi har kvinnor i tehusen som varit i Sverige under 17, 18, 19 år och som exempelvis aldrig varit hos SFI för att lära sig svenska. Vi försöker få dem att förstå det svenska samhället, och till sist försöker vi hjälpa dem till ett arbete och hitta deras resurser. Det här är ett fantastiskt sätt att ge kvinnorna ett egenvärde, fortsätter Soheila Fors.

– Tehusen blir som en bro mellan det gamla och det nya livet. Ett första steg in i det svenska samhället. De har aldrig haft kontakt med någon svensk. När Sverige tar emot invandrare brukar jag säga att vi gärna placerar dem i ett ”akvarium för utsatta”. Vi matar dem som fiskar men vill inte veta så mycket om dem. På det sättet växer och växer problemet. Vi kommer inte bara med våra väskor hit, vi har vår kultur, vår världsbild och samhällsbild och religion med oss. Och allting är annorlunda här.

Varför tror du att vi inte har tagit itu med integrationen på ett bättre sätt genom åren?

– Jag vet inte varför man inte vill ta itu med den här frågan. Jag tror att det finns så mycket rädsla. Man är rädd att bli stämplad som rasist, man är rädd för ord som slutar med fobi. För att kunna sätta in rätt integration måste vi veta hur många som lever under förtryck. Man måste kartlägga det. Men ofta dröjer den typen av kartläggningar, om man tänker på stora städer som Göteborg, Malmö eller Stockholm, säger Soheila Fors.

– Jag tror också att man är rädd för att högerextremismen växer. Vissa politiker vill inte erkänna ordet hedersvåld. De säger ”våld i nära relationer”, men det är inte samma sak. Heders­våld skiljer sig från våld i nära relationer. Våld i nära relationer handlar om två personer som vill hämnas på varandra. Ofta handlar det om en maktkamp. Men hedersvåld handlar om en grupp, det är vi – familjens beslut. Det är en grupps våld mot en person.

Läs mer i Hemmets Vän nr 5 – 2019.


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

Uppförsbacke för USA:s hårdare linje mot Iran
M kräver terroråtgärder
"Egentligen borde alla dagar vara Alla hjärtans dag"
Stort intresse för Alphakurser
"Inspirerande att tävla för ett högre syfte"
Kan Trump navigera nytt politiskt landskap?
"Helt orimliga skillnader"
Svenska frikyrkor kartlägger konvertiters asylbesked
"Vi försöker skapa musik som känns i hela kroppen"
Amanda Lind inleder Pingst rådslag i maj


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies