Islam inkompatibelt med västerländsk demokrati

Det är i veckan 70 år sedan FN antog sin deklaration om de mänskliga rättigheterna. The Universal Declaration of Human Rights (UDHR) utgör en bas för etiskt förhållningssätt i västerländska demokratier. De flesta muslimska stater har ratificerat denna deklaration, men 76 av dessa länder har en egen version på rättighetstänkande, Kairodeklarationen.  Den avviker i tre avseenden jämfört med FN:s deklaration: synen på kvinnan, tillämpning av lagstiftning samt i uppfattningen om religionsfrihet.

FN:s deklaration tillkom efter andra världskrigets många förfärliga övergrepp byggt på nazismens elitistiska människosyn. Deklarationen vilar på den judekristna traditionens syn på alla människors lika värde. Den är en basal värdegrund för alla medlemmar av den mänskliga rasen på vilken de flesta nutida demokratier bygger, och den är en förutsättning för frihet, rättvisa och fred. FN:s medlemsländer har ratificerat deklarationen, så även de i Mellanöstern.1990 samlades emellertid företrädare för 76 muslimska länder i Kairo och utarbetade en egen version av mänskliga rättigheter. Den bygger på Koranens och hadithernas tradition och avviker i flera avseenden från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

UDHR slår fast att var och en – oavsett kön – är berättigad till alla de rättigheter och friheter, som fastställs i deklarationen.  Kairodeklarationen har dock en avvikande syn och följer Koranens och hadithernas syn på kvinnans underlägsenhet. Även om denna syn på kvinnan framför allt dominerar i Mellanöstern, Pakistan och Afghanistan finns uppfattningen också företrädd i Europa. Sheikh Muhammad Kamal Mustafa, imam i moskén i Fuengirola i Spanien, belyser detta i sin bok The woman in Islam. Sheik Mustafa, som är född i Egypten, diskuterar där bland annat hustruaga enligt sharialagen. Först skall man ge henne en reprimand. Hjälper inte detta skall mannen skilja henne från den äktenskapliga sängen (det vill säga: inte ligga med henne). Det är endast om dessa två metoder misslyckas som mannen får ta till aga mot en upprorisk hustru.

Varje år sker 5 000 hedersmord över världen, oftast mot kvinnor som blivit gravida innan äktenskapet eller vägrar gifta sig med den man familjen utvalt. Detta grava kvinnoförtryck koncent­reras till de muslimska länderna, men har skett även på våra breddgrader.

Uppfattningen om kvinnans annorlunda ställning slår också igenom i islams lagstiftning, sharia. Islamisk familjerätt har olika lagar för kvinnor och män när det gäller äktenskap, skilsmässa och arv. Kvinnor får inte gifta sig med icke-muslimska män, medan män får gifta sig med kvinnor av annan religion. Män har enligt sharia större möjlighet än kvinnor att skilja sig. Bröder ärver dubbelt så mycket som sina systrar och så vidare. Dessa olikheter inför lagen står i strid med UDHR.

Sharia är i första hand avsedd att praktiseras i muslimska länder och inte som internationell praxis. Straff kan heller inte utdömas utan en myndighet, då ingen får ta lagen i egna händer. Straffrätten inom sharia anses ofta föråldrad eftersom den innehåller kroppsstraff. Detta är förbjudet enligt konventionen om mänskliga rättigheter, då kroppsstraff anses vara grym och omänsklig behandling. I Koranen nämns olika former av straff, såsom spöstraff, stympning och stening. Ett ytterligare problem inom muslimsk straffrätt är det förhållandet att om dom väl avkunnats är det mycket svårt eller omöjligt att begära resning i målet.

Det tredje området där Kairodeklarationen avviker från FN:s konvention om mänskliga rättigheter är tillämpning av religionsfrihet. Alla har rätt att utöva islam, men övriga trosutövningar eller ateism i muslimska länder begränsas eller utsätts för förföljelse. Avfällighet från islam kan enligt muslimska skrifter och profeten själv innebära dödsstraff och praktiseras i vissa fall fortfarande. Vanligare är dock att personen som avfallit utesluts ur familj och arbetsgemenskap.

Koranen, det ord som ängeln Gabriel anses ha gett profeten Muhammed, uppfattas som ofelbar. Varje kritisk analys av dessa skrifter betecknas som hädelse och kan också leda till dödstraff i länder som Saudi­arabien och Pakistan. Hädelsebegreppet är en effektiv metod att sätta stopp för den typ av textkritisk forskning av Koranen som de bibliska texterna genomgått. Mot denna bakgrund är det hög tid att våra akademiska institutioner tar en Korankritisk analys på allvar.

Kairodeklarationen avviker vad gäller synen på kvinnans rättigheter, tillämpning av lagstiftning och uppfattning om religionsfrihet från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Denna deklaration behöver i större utsträckning få genomsyra vardagen för människor i muslimska sammanhang.

Göran Kurlberg, docent, universitetssjukhusöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fellow vid Claphaminstitutet

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt