Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Var finns nöden för Sverige, Europa och världen?

Debatt Publicerad: 2018-12-06 16:12

”Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna, det är mörkt nu. Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på, tänd ett ljus för jordens barn”, sjöng acapellatrion Triad i slutet av 1980-talet.

Sången behövs kanske mer idag när hotbilderna i Sverige och världen staplas på varandra. Den alarmerande klimatkrisen. Flyktingfrågan och hur flyktingmottagandet i Europa ska se ut. Den laddade konflikten mellan Ryssland och Ukraina som en ömmande varböld. Och i Sverige har vi aldrig förr haft en politisk kris där vi ännu efter tolv veckor saknar en fun­gerande regering.

Den gångna helgen firade många svenskar första advent i någon kyrka och påmindes om att denna tiden för cirka 2 000 år sedan var om möjligt ännu mörkare. Det judiska folket i Israel väntade sin fredskonung Messias, som skulle befria dem från den ondskefulla romerska ockupationsmakten. Men i 400 år hade det varit tyst från himlens Gud. Det var nattsvart i landet och folket led svårt under sina förtryckare. Ändå levde de på hoppet om den utlovade Messiasgestalten: 700 år tidigare hade de fått höra av profeten Jesaja: ”Det folk som vandrar i mörker ska se ett stort ljus …”

För en av landets kanske 20 000 präster, Sakarias, far till Johannes Döparen, bekräftades löftet en dag i Jerusalems tempel när han mötte änglagestalten och hoppet om en ny tid.

Idag tycks alla politiska och moraliska försök till lösningar vara uttömda både för världen, Europa och Sverige. Kan det rådande läget stämma oss till förkrosselse, ödmjukhet och hängiven bön om Guds förbarmande med oss? Kan vi överge vårt högmod och vår självtillräcklighet för en ödmjukhet där vi söker någon större än oss själva för vägledning?

Genom historien har alltid svåra tider fört Guds folk ner på knä i rop om förlåtelse och räddning.

Så var det för den judiske men nu babyloniske säkerhetschefen och vinprovaren Nehemja i fångenskap i Babylonien för cirka 2 500 år sedan. Via sina landsmän i Israel hörde han om katastrofläget i sitt hemland Israel och huvudstaden Jerusalem. Stadsmuren runt staden var raserad. Huvudstadens portar var uppbrända i eld och  folket levde i yttersta nöd och fattigdom.

Vad gjorde han då? Inte vände han sig till politiska orakler eller new age-medier för att söka råd. Han fastade och bad inför universums skapare och världens livgivare. Han tog till sig nöden så djupt för sitt fädernesland att Babyloniens kung började fråga ut honom, vad hans sorg bestod i?

När han formulerade sin nöd och bad om dispens från sin kungliga tjänst för att besöka sitt hemland, så inleddes landets räddning och återupprättelse. Han fick påbörja återuppbyggnaden av den sargade staden och landet. Han gjorde en omvärldsanalys av tillståndet i Jerusalem och hemlandet. Han mobiliserade de judar som bodde i staden för återuppbyggnaden. Han tog itu med orättfärdiga sociala problem och synd. När muren var återuppbyggd och portarna åter skyddade staden, då hade hela folket högläsning ur lagen, Guds Ord. Därefter firades glädjefest när mörker, förnedring, fattigdom och misär förvandlats till hopp.

Gör vi samma omvärldsanalys idag i Sverige att läget för landet och folket är katastrofalt inom sjukvården, socialtjänsten, politiken, ekonomin etcetera? Eller blundar vi för människors nöd och förnedring på våra gator, i våra hem, skolor och sociala inrättningar?

Under andra världskriget efter att Storbritanniens premiärminister Chamberlain återvänt med ”fredsfördraget” från Hitler befann sig snart västvärlden i brinnande krig.

Då reste sig en journalist, politikern Churchill, och tände ett hopp i Englands becksvarta mörker. Han kunde bara lova ”blod, svett och tårar”. Men hans hängivenhet, kompromisslösa motstånd bidrog till att terrorregimen Tyskland så småningom besegrades.

Är vi beredda att se det allvarlig läget för vårt land, för våra kyrkor, för Europa och världen?

Tror vi fortfarande på bönens makt att ”den som beder får härlig lön. Din synd förlåter han, ger vila skön. Det är ingen hemlighet att Gud hör bön …”?

Det finns många hoppfulla bönefyrar tända runt om i Sverige. Men de behöver bli många, många fler.

Låt de kommande veckornas förberedelse för firandet av Guds Sons födelse bli något djupare än stämningsfulla julkort och julsånger. Är vi beredda att låta Gud beröra våra hjärtan på djupet till rannsakan vad som är vårt verkliga uppdrag och mål:

Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig fader,
Fredsfurste.
Väldet skall bli stort,
fredens välsignelser utan gräns
för Davids tron och hans rike.
Det skall befästas och hållas vid makt.     

Per Danielsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Var finns nöden: Per Danielsson Gunbritt Lindén Parsmo
2018-12-06 17:13
Mycket aktuell och värdefull läsning. Berör och bör förverkligas.

Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Islam inkompatibelt med västerländsk demokrati
Svag predikan ger svaga församlingar
Därför kan inte Israel förbättra situationen i Mellanöstern
Utbildningen av pastorer ödesfråga för församlingarna
Vänd tillbaka till tron på Gud – enda hoppet för Sverige
En dödens kultur söker breda ut sig över Europa
Ge pastorer och präster större inflytande i konvertitärenden
Markera mot Halloween-firandet
Israel – en demokratins oas
Varför denna trolöshet gentemot Guds ord?


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies