"Jag har en dröm!"

Hans vibrerande mäktiga stämma kan många fortfarande minnas: ”Jag har en dröm …”

Det är 50 år sedan Nobelpristagarens, baptistpastorn Martin Luther Kings liv släcktes av en hatfylld medborgares gevärskula. Nobelmuseet i Stockholm visar just nu hur hatet spirade från bland annat överlägsna Ku Klux Klan-medlemmar när de fegt dolde sig bakom vita huvor, lyfte brinnande kors och utförde kriminella handlingar mot svarta.

Smärtsamt nog spirar hatet mot olika grupper världen över kanske mer idag. Vilka är våra drömmar? Vårt motstånd mot hat, inskränkthet, västerländskt högmod, militant islamism och andra strömningar som hotar vårt samhälle?

Går man runt på Nobelmuseets utställning om Martin Luther King bubblar frågorna upp. Kunde hatet ha stoppats? Kan det stoppas idag? Det hat vi möter 2018 i svenska förorter där vilsegångna unga flyktingar rekryteras till självmordsbombare och IS-terrorister? Det hat som driver nynazister att försöka locka aningslösa skolelever. Eller där fega svenskar tycker sig kunna skriva vad som helst mot sina medmänniskor gömda bakom anonymitet på sociala medier. Detta hat är troligen värre idag.

Varje människa och samhälle kan förhindra att destruktivitet och hat fördjupas. Om det inte belyses och bemöts i tid är riskerna stora att det bara växer.

Bitterhet och hat som slår rot i en människas inre kan till slut bli omöjligt att stoppa. Därför behövs hela tiden hos individen, gruppen och ett samhälle vaksamhet att inte onda tankar och bitterhet får jordmån att växa. Både den enskilde och samhället behöver se till att ljusa och goda tankar blir de som övervinner mörkret. Någon har sagt att det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

När barn mobbas i skolan. När unga människor sjunker ner i hopplöshetens och självmordets tankar. När vi inte möter det svarta, hatfyllda, bittra utan låter det gro, då stormar till slut dessa tankar förbi spärrar av sunt förnuft och godhet och leder till onda händelser. Då drabbas både unga och äldre av brott. Då släpps skrämmande handlingar fram som när exempelvis judar förnedras och förföljs, flyktingar inte får välja sin livsväg när de konverterat.

De första åren i ett barns liv är ofta oerhört betydelsefulla för att livet ska bli sunt och kreativt. När föräldrar inte kan, vill eller orkar sätta gränser tidigt och samtidigt i handling visa kärlek mot en uppväxande generation, då får vi skörda ondska, mobbing, kriminalitet senare i livet.

Den brutala massakern i synagogan i Pittsburgh som betecknas som den värsta i det moderna USA:s historia är en allvarlig varningsklocka också för oss i Sverige. Men det finns andra skrämmande tecken när hat och bitterhet på yttersta högerkanten får frodas utan att vi reagerar. Det var så det  började i Tyskland på 1930-talet. Få ville se och tro att den ondska som spreds i det tyska samhället skulle få de fasansfulla konsekvenser den fick. Vi kan lära av historien, om vi vill. Vi kan rannsaka våra hjärtan och möta mörka och onda tankar med hopp och ljus. Om vi vill. Än är det inte för sent.

Hemmets Vän 1 november 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare