"Idag finns ett nyvaknat intresse för den kristna traditionen"

– Vi behöver inte vara rädda för att ha en tydligt kristen identitet, menar författaren och debattören docent Joel Halldorf i ett samtal kring kristen tro, kyrkornas roll och kulturen i en postsekulär tid utifrån hans senaste bok, Gud: Återkomsten (Libris förlag).

Samtidigt som Sverige beskrivs av många som det mest sekulariserade landet i världen har något hänt under senare år – både kulturdebatt och politisk debatt präglas av religion och en ”privat, individualiserad och icke-konfessionell andlighet” breder ut sig, som docenten och debattören Joel Halldorf beskriver det. Den rena ateismen är trots allt ovanlig även i Sverige och kristna samfund växer, inte minst genom nysvenskar, samtidigt som traditionell religion tappar mark och den kunskap som äldre svenskar haft trängs undan mer och mer. Vad händer i detta nyhedniska Sverige egentligen? Och hur hanterar de kristna kyrkorna dessa förändringar?

Docent i kyrkohistoria

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och han fokuserar gärna på modernitet och religion samt svensk frikyrklighet. Det har handlat om betydelsen av profiler som Emil Gustafson och Lewi Pethrus men också ofta om religion och politik, religionsfrihetens gränser och religionens offentlighet. Han skriver regelbundet i Expressen, Dagen och Axess Magasin. Han har medverkat som sakkunnig i böcker, tidningar, radio och tv och driver bloggen Läsarna samt med teologen Patrik Hagman, den så kallade Läsarpodden. På Marcus Förlag är han huvudredaktör tillsammans med docent Sune Fahlgren för skriftserien Tro & Liv som söker en teologisk förståelse av en komplex samtid – där har han bland annat skrivit om religion och våld i boken Ickevåldets vägar.

Men det är den senaste boken, Gud: Återkomsten, vi talar om en tidig morgon inför bokmässan i Göteborg. Samtalet handlar om ett samhälle där religionen tar alltmer plats samtidigt som den kunskap om kristen tro som tidigare generationer stått för minskar alltmer. Och om hur vi som kristna ska hantera detta.

Ligger i tiden

– Det är frågor som ligger mycket i tiden och de tilldrar sig ett stort intresse. Det har varit en trend under ett antal år. Egentligen kan du gå tillbaka till 2001 och 11/9, då väst fick upp ögonen för religionens politiska betydelse men debatten har breddats och fördjupats – det debatteras mer allmänt idag, säger Joel Halldorf.

– Under valåret 2018 har den mest religiösa valkampanjen förts och den har präglats av religiösa frågor på ett sätt som vi inte sett på väldigt länge. Med allt från konventionella friskolor och böneutrop till en rad nationella debatter. Socialdemokraterna gjorde exempelvis det här med religiösa friskolor till en hörnsten i sin kampanj. Så det ligger verkligen i tiden – politiskt men också kulturellt. Man ser också att det finns ett nyvaknat intresse för den kristna traditionen och Bibelns berättelser i kulturen.

Läs mer i Hemmets Vän nr 41 – 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer