"Fejknyheter skapas för att ge en falsk världsbild"

Vågar vi utmana vår världsbild? Eller låter vi fejknyheter forma en egen bild av samtiden? Och hur påverkar det i så fall vår tro? Inför valet talade Hemmets Vän med pastor Lars Gunther om fake news, desinformation och hur man tänker kritiskt på sociala medier.

Det är på Internet som Lars Gunther har gjort sig känd för att utmana och undervisa om allt från hur Bibeln talar om olika saker som nationer och profetior men också om vårt sätt att uppfatta budskap och desinformation och vad det gör med vår världsbild. Han kallar sig för it-pastorn, han är pastor i Missionskyrkan i Hestra, och beskriver sig som ”naturvetare, datanörd, basketfanatiker, förkunnare, teolog och allmänt vetgirig”. Men han har också varit gymnasielärare och skriver läroböcker i webbteknik.

– I grund och botten är det bra att vi ger människor en röst. Jag ser inte sociala medier som något enbart negativt. Det som är bekymret är att vi drunknar i all information. Då krävs det en oerhörd disciplin att faktiskt sätta sig ner och ifrågasätta det man ser, säger han när vi talar om information och desinformation, fakta och åsikter inför årets val.

Enkla lösningar

När alla pratar blir det svårare att höra vem som faktiskt är värd att lyssnas till, fortsätter han och citerar den amerikanske teologen A W Tozer (1897-1963): ”En av de viktigaste lärdomarna i livet är att veta vem du inte ska lyssna på.”

– Det är en fras som följt mig i 35 års tid sedan jag läste den första gången någonstans på 1980-talet. Nu när vi har så många röster blir det svårt att använda det där filtret. I en komplex situation söker hjärnan enkla lösningar. Det är en av anledningarna till varför ytterlighetslösningar dyker upp i den politiska debatten, vare sig det är till höger eller till vänster.

Men vi börjar med att tala om fake news, desinformation, som något som har funnits i alla tider men som kanske blev mer känt under den amerikanska presidentvalskampanjen då Trump använde begreppet mot tv-kanalerna CNN och CBS. Tidigare hade det snarare hört samman med alternativa webbsajter som Infowars och Breitbart.

Grundlurad

Lars Gunther talar om hur Bibeln redan på Gamla testamentets tid varnar för att sprida dåliga rykten.

– Det finns lagar i Gamla testamentet som handlar om att man grundligt ska eftersöka eller grundligt sätta sig in i hur något fungerar. Egentligen är det en grundläggande mänsklig egenskap efter syndafallet att vi slarvar med sanningen och sprider lögner.

Han talar om det kända amerikanska nyhetsankaret Dan Rather som i tv-programmet ”60 minutes” år 2004 förklarade att George W Bush inte hade gjort militärtjänst som han borde.

– Det visade sig att det papper han viftade med och som skulle bevisa detta, det hade ett typsnitt som inte ens var uppfunnet på den tiden då det skulle ha funnits. Han hade blivit grundlurad av en falsk källa. Så fake news, i betydelsen av nyheter som är påhittade, är inget nytt.

– Det här har de sista åren lett fram till ett slags relativisering samtidigt som en mängd olika nyhetskanaler uppstått. Det är för många av dessa inte så att säga olycksfall i arbetet, det är snarare en policy att sprida allt möjligt som inte stämmer. På sociala medier idag delar folk med sig av saker utan att tänka efter därför att det stämmer överens med den bild man redan har.

– I frågor som engagerar oss och där vi har en tydlig åsikt har vi en benägenhet att ta till oss nyheter som harmonierar med den egna åskådningen. Där kan man börja skarva eller överdriva och till slut har man byggt en världsbild som man bara bygger på mer och mer.

– Fake news, som det funkar idag, är egentligen producerade nyheter som vridits till väldigt mycket för att skapa en världsbild. Det är mer än faktafel – det har en del av det här världsbildsbyggandet. Det är det jag ser som så allvarligt, fortsätter Lars Gunther.

Påverkar oss i Sverige

– Om jag har ett flöde av information där jag hela tiden får en specifik bild av världen bekräftad – till exempel att hela Sverige håller på att gå åt skogen, att brottsligheten löper amok och att ingen människa längre är säker på gator och torg. Får jag den bilden behöver fake news inte handla om endast påhittade nyheter, även om det också förekommer. Utan urvalet är så ensidigt att det i sig skapar en falsk bild av världen.

– Det tycker jag påverkar även oss i Sverige. Vi har den mänskliga instinkten att leta efter information som bekräftar det vi redan tänker och tror. På nätet får jag det förstärkt i väldigt stor utsträckning. När du bygger upp den världsbilden tar du som kristen även med dig den när du läser Bibeln. Man filtrerar också sin teologi, sina profetiska budskap och liknande genom denna världsbild.

Metros Viralgranskaren hade en kommentar om att det var framförallt högerkrafter som gynnades av fake news?

– Om jag får uttrycka det så här: Vänsterytterligheterna har en liten broms inbyggd i sig. Om jag får uttrycka mig lite burdust: De är för fina i kanten. På vänsterkanten och bland vänsteraktivister har man fortfarande en svartvit världsbild men samtidigt en bild av att du vill vara lite lärd och påläst. Medan på högersidan tycker jag mig se ett slags antiintellektualism. Jag vet inte hur många gånger jag får höra att jag krånglar till det för mig eller att man använder ord som ”du har läst för mycket”. ”Varför ska du göra det så svårt?”

– Jag tror mycket att det här är en reaktion styrd av att när världen blir alltför invecklad – som den moderna världen är. Då finns det en trygghet i att hitta de enkla lösningarna. Ibland ska man inte göra saker svårare än de är men många gånger tror jag att ett av de största problemen vi har är att vi gör det för enkelt.

Vi talar om vikten av källkritik men Lars Gunther stryker under att även om det är viktigt är det inte den enda formen av kritik som behövs: ”Du kan ljuga med sanningen genom ett ensidigt urval”, fortsätter han.

– Därför behövs också en annan sorts kritik som inte bara är källkritik utan som också säger: Vad är det för berättelse eller med ett fint ord, diskurs, som ges? Vad är det för ramverk, vilken tanke är det vi försöker förmedla och hur kan man ifrågasätta den? Då behöver vi titta på andra saker, som Hans Rosling och Faktfulnessapproachen visar oss. Men vi behöver också ta en stund för att analysera: Vad är det för slags retorik? Vad är det de säger och vart vill de komma? Och är det en bra slutsats att dra eller inte?

Titta på dem med annan åsikt

– Ta ett djupt andetag och säg: Bara för att jag är benägen att tro det här för att det stämmer överens med vad jag tror så måste det faktiskt inte vara sant eller nödvändigt att dela. Det andra tipset är: Titta på de bästa som inte tycker som du. Det är väldigt lätt att referera till någon som inte tycker som jag och som är dum i huvudet. Men det är faktiskt ganska nyttigt att titta på dem som inte tycker som en själv och som vågar och kan formulera det ganska hyfsat. Några av de bästa teologer jag läst är jag själv ganska oense med, måste jag erkänna, fortsätter Lars Gunther.

– Men väldigt mycket av det som sprids snabbt är också bilder och inte ord. Ett konkret tips är också att lära sig något om hur man manipulerar med bilder. Lär dig den grundläggande tekniken och tänk efter: Om jag är osäker på en bilds ursprung, hur kan jag om möjligt söka bildens ursprung? Hur gör jag rent tekniskt?

Eva Gustafsson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer