Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Människovärdet är okränkbart

Debatt Publicerad: 2018-08-30 16:37

I debatten har återigen nyligen frågan om krav på aktiv dödshjälp uppmärksammats. Vi kristdemokrater har en mycket tydlig hållning i frågan. Vi står upp för dagens lagstiftning – aktiv dödshjälp ska inte vara tillåtet. Svensk sjukvård ska vara i patientens och livets tjänst.

Den tekniska och medicinska utvecklingen går allt snabbare i vår tid och samhällsklimatet präglas i allt högre grad av effektivitet, nyttotänkande och jag-fixering. I en sådan värld är det viktigare än någonsin att våga stå emot och vara en etiskt eftertänksam part i debatten om frågor som handlar om liv och död.

De etiska frågorna om livets början och slut måste tas på största allvar – livet får inte relativiseras eller kränkas. Människovärdet är unikt och okränkbart, så ska det vara för alla människor, under hela livet.

Det borde råda politisk enighet om detta i stater som vilar på den kristna västerländska traditionen. Men så är det dessvärre inte. I Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Schweiz samt ett antal delstater i USA är någon form av aktiv dödshjälp tillåten.

I våra grannländer Danmark och Finland hävdar somliga opinionsundersökningar att det finns en majoritet i opinionen för aktiv dödshjälp och här i Sverige ställde sig Miljöpartiet, som första svenska parti, positivt till en utredning om aktiv dödshjälp vid sin kongress 2016.

Trenden är lika sorglig som tydlig och med den riskerar också människovärdet att urholkas. 6 585 människor i Nederländerna fick dödshjälp under 2017 och antalet ökar med cirka 15 procent varje år. Årligen är det så många som cirka 4 procent av dem som dör i Nederländerna, som dör genom dödshjälp. Av dessa 6 585 hade ett icke oansenligt antal inte själva begärt att dö, utan andra tog det beslutet.

Det är ingen orimlig tanke att det skulle utvecklas likadant om Sverige införde en lagstiftning som medger aktiv dödshjälp. Det är således relevant att ställa frågan om hur förtroendet för sjukvården och läkarkåren skulle te sig på ett par decenniers sikt, när tusentals människor fått dödshjälp.

Alltså för de institutioner och professioner som idag har som sin uppgift att värna patienten – bota, lindra och trösta. Hur kommer själva lidandet att betraktas av medmänniskor och sjukvårdspersonal?

Hur kommer man att se på svaghet? På funktionsnedsättningar? Vad händer när männi­skor ser sig själva som en börda för sina nära? Är då aktiv dödshjälp ett alternativ?

Är en person helt enkelt värd att leva, eller borde vederbörande ta konsekvensen av sin ålderdom eller sjukdom och välja döden? Och vad händer inom den vårdpersonal som åläggs att vara ofrivilliga bödlar? Skulle åter­igen hotet om yrkesförbud driva läkare och sjuksköterskor bort från deras yrke?

Hur lång tid dröjer det innan en patient som åtnjuter palliativ vård under några veckor eller månader inför livets slut kommer att betraktas som en börda för samhället, för familjen eller för sjukvårdsbudgeten?

En studie i Canadian Medical Association i januari 2017 kommer till en tydlig slutsats: dödshjälp sparar pengar – 138 miljoner dollar per år om det blev vanligare att personer avslutade sina liv via eutanasi.

Människovärdet riskerar att bli ihåligt om vi inte ser konsekvenserna av vad som sker i de länder där aktiv dödshjälp är tillåtet. Det skapas en gradering av livet: värd att leva, inte värd att leva.

Utan tvekan påverkar lagstiftningen attityderna i ett samhälle och blir normerande för vad som anses vara accepterat. Det går inte att förneka att många sjukdomar är mycket smärtsamma – både kroppsligt och själsligt.

Samtidigt ska sägas att läkarvetenskapen betygar att den har behandlingsalternativ som ger effektiv smärtlindring – om den sätts in. Men en etik som bygger på respekten för människans värde och värdighet, måste till varje pris motarbeta en utveckling där aktiv dödshjälp blir tillåtet.

Däremot är det av stor etisk betydelse att vi arbetar för en allt bättre palliativ vård och säkrar vården i livets slutskede, och säkerställer erbjudandet om effektiv smärtlindring.

Frågan om aktiv dödshjälp handlar om det unika och okränkbara människovärdet, för oss är det helt centralt att vara en aktiv försvarare av detta värde.

Vi kristdemokrater anser att sjukvårdens uppgift är att lindra, bota och trösta, inte att aktivt medverka till att avsluta sitt eget liv. KD är garant för att vi under alla förhållanden nu och i framtiden kommer att söka förhindra varje försök att införa dödshjälp i Sverige.

Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD), ledamot i Konstitutionsutskottet


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Det börjar i barnkammaren
Människan, klimatet och skapelseordningen
Mörk framtid för afghanska flickor
Ställ om till sammanhållen seniorvård
Varför så tyst om förföljelsen av kristna?
Äntligen tinar relationerna till Israel
Måttfullhet ointressant för många
Ny regering krävs för att bryta rädslans spiral
Relation som tar lång tid att reparera
Plus och minus i kampen för ett nyktrare Sverige


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies