"Behovet av kristdemokratin förstärks ju skörare samhället blir"

Hur förena det bästa av de värden som sprungit ur kristendom och demokrati? Hur förankra folkstyret, demokratin, och de demokratiska besluten i eviga, trygga, goda och igenkännbara värden på kristen grund?

Hur främja ett samhällstänkande i riksdagen som är djupare än att superindividualismen blir den gemensamma bärande svenska ideologin – utan gemensam syn på det lika, unika, okränkbara och absoluta människovärdet, etiska, moraliska och kulturella ideal?  Hur återskapa samhällsgemenskapen och den nödvändiga tilliten till demokratin?

Hur kristendomens grundvärden kan berika demokratin är en inspirerande och absolut nödvändig frågeställning för den kristne och för kristna ledare att ställa sig och hur detta långsiktigt bäst främjas. Frågan går egentligen aldrig att springa ifrån, än mindre ett valår som 2018.

Till detta hör en stark övertygelse om att just den kristna etikens medmänsklighet och människosyn, historiskt och i nutid, givit den västerländska civilisationen, inklusive Europa och Sverige, ett fast och tryggt norm- och värderingssystem och kultur att vila på. Vilket eller vilka partier står entydigt upp för en sådan kristendomsvänlig linje?

Kristen demokrati kan ses som kristenhetens, och därmed varje enskild kristen männi­skas, kanal att bearbeta samspelet mellan allt det goda kristendomen och demokratin var för sig förmedlar – applicerat på det konkreta samhälle vi lever i.

Med andra ord ett kristendomsvänligt politiskt alternativ som tillsammans med andra krafter av god vilja önskar främja en samhällsgemenskap utifrån kristen etik och människosyn, tanken om det gemensamma bästa och goda, subsidiaritet (lägsta effektiva nivå), en social och ekologisk marknadsekonomi och familjens själv­bestämmande.

Hit hör även en livets kultur  i stället för en fosterfördrivningarnas och eutanasins. Kristdemokratin är uttalat kristendoms- och religionsvänlig och bejakar därmed människan som en varelse med kropp, ande och själ.

Eller, för att sammanfatta, ungefär som kristdemokratiska förbundskanslern Angela Merkel försökte uttrycka det i tyska valet i fjol: att vi alla får leva vidare i ett trivsamt och gott samhälle.

I dagens socialt och politiskt allt oroligare läge kan det vara viktigare än någonsin att betona vikten av att lagstiftning, ekonomiska prioriteringar och opinionsbildning underlättar en renässans för den kristet förankrade äktenskapssynen om mannens och kvinnans ansvar för familj och barn, i livslång trohet mot varandra utifrån gemensamt givna löften inför oftast familj, släkt, vänner och Gud.

Lika mycket gäller detta betoningen på familjen som samhällets mest grundläggande enhet och viktigaste solidaritetsskola samt principen om livets okränkbarhet allt från befruktningen till den naturliga döden, oavsett hur impopulärt detta än är på liberala eller socialistiska ledarsidor.

Utifrån sin människo-, familje- och kristna kultursyn stöder svenska Kristdemokraterna, som en del av den europeiska kristdemokratin, föräldrarnas självbestämmanderätt – till skillnad från kommunistisk, vänstersocialistisk, socialdemokratisk, grön eller liberal vilja att tvångskvotera föräldraförsäkring och därmed styra familjerna.

I någon mening kan man på goda grunder hävda att behovet av kristdemokratin förstärks ju skörare ett samhälle blir – med mindre tid till barnen i hemmen, ökad familjeupplösning, en mer orolig och otrygg skolmiljö, fler som fastnar i droger och missbruk, en ökad andel ungdomar som inte finner jobb och livsmening med följd att de hamnar i psykisk/själslig och andlig ohälsa, stigande brottslighet och normlöshet samt tilltagande materialism, korruption och maktmissbruk.

Med svagare familjer, inser kristdemokratin, får vi alla ett svagare, otryggare och otrivsammare samhälle. Motsatsen gäller också: med starka, sammanhållna och tryggare familjer, ett varmare, mer solidariskt, bättre fungerande, starkare och generösare land och befolkning, med förnyad tro på en bättre framtid.

Eviga värden har burit gångna generationer. Kristdemokratin i Europa och Sverige har åtagit sig att inte bära sitt namn för syns skull eller för att vara en politisk apparat bland alla andra – utan som en förpliktelse, inspiration och ett framtids­löfte, som en familjens röst och det kristendomsvänliga partiet.

Lennart Sacrédeus (KD), andranamn till riksdagen i Dalarna

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt