"Splittrad bild av återuppbyggnaden i Irak"

Återuppbyggnaden efter IS folkmord i städer och byar på Nineveslätten i norra Irak har kommit olika långt. Det säger EU-parlamentarikern Lars Adaktusson till Hemmets Vän i samband med sitt återbesök i området den gångna helgen. I slutet av juni förra året hölls en fredskonferens i EU-parlamentet i Bryssel för att efter att IS besegrats skulle man försöka hitta lösningen för att fördrivna kristna minoriteter skulle kunna återvända.

– På vissa platser har det i stort sett inte skett någonting. Biståndet som skickas från Europa och USA är ojämnt fördelat, delar av de kristna befolkningsgrupperna nås inte alls av internationell hjälp. Städer som Qaraqosh, Bartella och Teleskuf. var spökstäder, helt tömda på sin befolkning, när jag besökte området 2016. Idag är de exempel på ett relativt väl fungerande återuppbyggnadsarbete. Till Qaraqosh, med störst andel kristna av Iraks städer, har omkring två tredjedelar av befolkningen återvänt. Det handlar om uppskattningsvis 35 000 människor.

Stor oro för framtiden

Den process som pågår i området präglas samtidigt av stor oro.

– Långsiktiga lösningar saknas när det gäller grundläggande säkerhet och politiskt inflytande. Till detta kommer de motsättningar som finns mellan olika befolkningsgrupper i synen på Nineveslättens framtid.  

Det är en brist på pengar men också dålig samarbetsvilja eftersom varken Iraks federala regering eller den kurdiska provinsregeringen bidrar till återuppbyggnadsarbetet.

– Helt klart saknas ekonomiska resurser, vilket gör att assyrier/syrianer/kaldéer och jezider är helt beroende av omvärldens stöd. Samtidigt är den politiska splittringen beklaglig, den bidrar varken till att lösa akuta problem eller framtida utmaningar.

Läs mer i Hemmets Vän nr 24 – 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer