Betel i Finnerödja firar hundra år

I år är det 100 år sedan Baptistförsamlingen i Finnerödja bildades. 55 medlemmar anslöt sig redan vid bildandet den 12 maj 1918. I början höll församlingen sina möten hemma i stugorna hos någon av medlemmarna, men 1933 hade medlemmarna samlat in 14 000 kronor vilket räckte till att bygga ett kapell. Mycket arbete återstod att göra men församlingens medlemmar var mest unga och alla tycktes genom åren besjälade av att förbättra och försköna kapellet och den stora kapelltomten.

Som pastorsson har jag bott i många kapell eftersom pastorsbostaden oftast låg i kapellet. Betelkapellet i Finnerödja där min far var pastor och föreståndare mellan 1947 och 1956 blev en fast punkt och ett riktigt hem i den ständiga flyttningsrörelse som ofta var pastorsbarnens verklighet.Som mest hade församlingen då cirka 130 medlemmar och runt hundra barn i söndagsskolan. Strängmusiken under ledning av Sigurd Evertsson hade mellan 30 och 40 sångare och instrumentalister. Favoritsången var ”Det finns en skara som har sagt farväl till världen” och Nisse Andersson lät sin musiksåg glänsa i ett starkt vibrato  riktat mot de högre rymderna.

Själv var jag ledare för en grupp på runt 20 ungdomar som kallades ”ungdomssångarna. ” Alla deltagare var 15–20 år. Min gymnasiekompis Sune Andersson spelade trumpet och jag själv saxofon. Dessutom sjöng Sune ofta solo i sin älsklingssång ”Han har öppnat pärleporten så att jag får komma in”. Alltför ung enligt alla oss andra passerade han pärleporten.

Ofta fick vi inbjudningar att komma till olika församlingar i Västergötland och sjunga och vittna. Så mycket erfarenhet av synd och syndanöd kunde vi knappast dela med oss av till vår publik, men vi var besjälade, frimodiga och trosvissa. Ofta reste vi tillsammans med Kindbomsgruppen från Karlsborg. Det var alltid en upplevelse att lyssna till Henry Kindboms predikningar. Själv minns jag väl hans formulering ”När vi kommer till den himmelska Lejonbacken i våra folkvagnar går det framåt och uppåt även om det släpar på kardan”.

Nu har Betelkyrkan blivit Villa Betel där den nye ägaren vårdar det heliga arvet pietetsfullt. Församlingen är en del av Tallstigskyrkan tillsammans med Finnerödja Missionsförsamling. Allt har sin tid skriver Predikaren. Vi som växte upp i Betel kan vara tacksamma över den gemenskap vi fick uppleva mellan generationerna och en vänskap fylld av värme och humor. De minnen vi bär med oss är ovärderliga och många är också alla de människor vars livsvillkor har påverkats positivt genom Finnerödjas hundraåriga baptistförsamling.

Bert Stålhammar

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt