Kungen lyfter fram vårt kristna arv

Jubileerna är många i det svenska kungahuset 2018. Helt nyligen, den 11 maj, var det 200-årsdagen av kröningen i Uppsala domkyrka 1818 av den förste Bernadotte-regenten, nämligen Karl XIV Johan, några år tidigare av riksdagen vald till kung i Örebro.

Torsdagen den 26 april, fyra dagar innan sin 72-årsdag, slog dessutom vår kung Carl XVI Gustaf historiskt rekord som längst varande monark genom tiderna i vårt land med sina dryga 44 år på den svenska tronen.

En av den konstitutionella monarkins styrkor är dess långsiktighet och förmåga att skapa stabilitet över tiden i ett land, såsom brobyggare och genom att stå över de partipolitiska motsättningarna. Till detta kan läggas i flera kungahus, som det svenska, även andlig uthållighet. Som statschef har vårt land en man som medvetet önskar att den kristna tron fortsätter prägla våra liv, våra värderingar och vår andliga hemvist i konungariket Sverige.  

Politiskt landade Torekovuppgörelsen för ett halvt sekel sedan – mellan Socialdemokraterna och de då tre borgerliga partierna –  i en kompromiss: kungens politiska maktbefogenheter avlägsnades, men ändå behölls rollen som statschef och därmed samlande yttre och inre gestalt för vårt land och folk.

Att dagens M, C och L då lyckades rädda kvar monarkin skall vi vara tacksamma för idag, likaså att vår kung och statschef tydligt inser ämbetets viktiga roll för sammanhållningen i vårt allt mer splittrade land.

I detta har kung Carl XVI Gustaf och hans drottning Silvia med växande tydlighet inte heller dragit sig för  att lyfta fram vikten av Sveriges andliga kristna arv och grundvalar, något som inte minst kommer till uttryck vid tacksägelsegudstjänster vid födslar och stora kungliga födelsedagar.

Vid alla stora högtider i vårt land som personligen berör kungafamiljen Bernadotte firas den kristna gudstjänsten Te Deum. På sistone har många Te Deum-gudstjänster firats i kungahuset då kungen och drottningen de senaste åren välsignats med åtskilliga barnbarn.

Just med Te Deum-gudstjänsterna i slottskyrkan bidrar också landets främste företrädare, vår kung och statschef, till att ge en helt annan bild av Sverige än vad som framkommer vid de internationella jämförelser om värderingar som International Value Survey regelbundet presenterar.

Här återfinns ständigt Sverige, likt en isolerad ö uppe i ett hörn: sekulariserat och inte religiöst, individualistiskt och inte familjefokuserat, modernistiskt och historielöst, framåtblickande och inte traditionellt, internationalistiskt och inte fosterländskt. Svenskarna intar därmed närmast en extrem position i världen värderingsmässigt.

Ändå har vi som främsta officiella företrädare för Sverige ett kungahus, ett kungapar och en statschef, som väljer – gång efter gång – att när något viktigt och stort passerat i den egna familjen Bernadottes (och därmed den svenska statens ) liv skall lovsång, tack och ära tillägnas först och främst Skaparen själv.

I skapandet av det kristna hemmet skall ine glömmas bort att den då unge och nye kungen Carl XVI Gustaf valde att för nu 40 år sedan, den 19 juni 1976, gifta sig med en troende kvinna. Drottning Silvias initiativ att ge ut ”Victorias bönbok” – samt för några år sedan barnbarnet ”Estelles bönbok” – utgör ett budskap till svenska folket: glöm inte bort det kristna hemmets och familjens eget andaktsliv.

I den andan och på detta kristna sätt valde också vår nu rekordlånge regent, kung Carl XVI Gustaf, att öppna sin 70-årsdag för två år sedan – och därmed ge hela firandet sin prägel.

Lennart Sacrédeus (KD),Mora, andranamn till riksdagen i Dalarna, tidigare kristdemokratisk Europaparlamentariker och riksdagsman

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt