Beredskap för sårbarhet

Gotland är akilleshälen om främmande makt anfaller Sverige. För där finns inget försvar värt namnet. Men medan Försvarsmakten på regeringens uppdrag försöker förstärka Gotland kan hela Sverige släckas ner med bara några digitala knapptryckningar. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps skrift ”Om krisen eller kriget kommer”, som når 4,8 miljoner hushåll i månadsskifte maj/juni, finns bland mycket annat it-attacker nämnda.

Dagens Nyheters söndags­ledare skriver på samma tema. Nedstängda kärnkraftverk slår ut elförsörjningen till hushåll, matvaruaffärer, banker och andra institutioner som vi bara tar för givet att dessa fungerar. Hur beredskapen ser ut förutom att vi bör bunkra bröd, torrvaror, toapapper, konserver, det vet vi inte mycket om.

Svenskar i aktiv ålder under andra världskriget har berättat om ransonering av socker, kaffe, bensin och en del andra förnödenheter. Gengasaggregat som eldades med ved bakom bilen kunde hålla nödvändig fordonspark igång. Det vet dagens svenskar inte mycket om.

Men vi gör väl i att på allvar börja tänka och ha en beredskap ”Om krisen eller kriget kommer”. För det kan ske snabbare än vi anar och på sätt som vi inte tänkt oss.

En del säger säkert att detta är skrämselpropaganda. Men knappast så. Redan har vi fått ett antal exempel på hur storbankers datasystem, vattenreningsverk eller SJ:s biljettbokning tillfälligt slagits ut. Tecknen hopar sig på illvilliga, oerhört onda människor, som tycks kunna ta sig för vad som helst för att skaka samhället. En del gör det bara för att visa att de kan knäcka säkerhetskoderna. Andra har betydligt ondare uppsåt.

När vi börjar tänka kring möjliga scenarier som dessa, kan det visa sig att civilsamhället och kyrkorna fyller en mycket mer betydelsefull funktion än vad många svenskar idag inser. Under flyktingkrisen 2015 såg vi att civilsamhället mobiliserades långt snabbare än myndigheter hade beredskap för, då tiotusentals flyktingar stod utan tak över huvudet och mat på bordet. Då lärde sig många hur knäppta händer, hårt arbete och vänskapsbyggande över alla gränser fann lösningar.

Den som kan sin bibliska historia vet också att det finns en Skapare och Livgivare, som när kriser drabbat nationer, kunnat vägleda ett folk som inte övergivit gemenskapen med en högre makt.

Israels folk lärde sig detta, när en av deras egna skickats i förväg som finansminister i grannlandet. Med hjälp av Guds vägledning byggde han upp matförråd som kunde rädda både den egna nationen och kringliggande folk.

När cirka två miljoner människor fördes från slaveri i Egypten till sitt utlovade land Israel genom en 40-årig ökenvandring försågs de med mat och vatten, skor och kläder mitt ute i öknen.

Vi gör väl i att inte räkna bort ”konstruktören” av hela tillvaron, han som har hela ”bruksanvisningen” i sin hand, om vi ska ha en beredskap värd namnet om krisen kommer. Då behövs ett varmt, kärleksfullt, initiativrikt, ödmjukt ledarskap i ett land, ledare som värderar alla männi­skor lika och inte lägger undan något för egen vinning när tillgångarna behöver delas för att räcka till alla.

Hemmets Vän 26 april 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare