Var rädd om folkhögskolorna

I en ledare den 1 mars angriper liberala Expressen folkhögskolan i Sverige. Man kritiserar inte bara enskilda kurser utan egentligen själva idén som folkhögskolan bärs upp av. Brist på pengar till den offentliga sektorn borde enligt tidningen täckas med neddragningar i folkhögskolan. Tyvärr är det inte bara Expressen som tänker så, det gör även Alliansen. Värst är Moderaterna som vill spara in den extrasatsning på integration som regeringen gör just nu.

Detta är inget annat än en uppseendeväckande tankevurpa.  Att spara på folkbildning är som att spara på underhåll och utveckling, men det är också att angripa en del av förutsättningen för ett demokratiskt samhälle. Folkhögskolan bidrar nämligen på ett väsentligt sätt till demokratins förvaltning, främst genom sin undervisningsform. Där söker och bygger nämligen deltagarna på ett särskilt sätt sin kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra.  Folkhögskolan är dessutom ett snabbspår till arbete för lågutbildade. Gillar man demokrati, frihet och arbete, då borde man utveckla folkhögskolan, inte tvärtom.

Folkhögskolan bärs av idéer, inte av marknadsliberalism. Idéer om politik, religion och kultur där en stor del av folkbildningsarbetet sker i samarbete med folkrörelser, bland annat frikyrkan. Detta medför en interaktion som är ovanlig i övriga delar av samhället.

Folkhögskolan är också en viktig del av den moderna folkbildningens historia i Sverige som tar sin början i mitten på 1800-talet. De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt och i samarbete med folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund; när radion startade fick den till exempel ett tydligt folkbildningsuppdrag – Public service.

Men det som gör Expressens och Moderaternas tankar så dåliga just nu är folkhögskolornas viktiga bidrag till att integrera nysvenskar. Bara i år planerar 95 av landets 154 folkhögskolor så kallade etableringskurser som är en sex månader lång utbildning i svenska, med orienterande, studie- och arbetsförberedande insatser för nyanlända. Syftet med kursen är att deltagarna ska stärka sina möjligheter att studera eller få ett arbete. I Norrlands inland är dessa kurser inte bara en viktig integrationsfråga, det är en fråga som svarar på om den äldre befolkningen där skall få vård och omsorg av hemtjänsten när det behövs.

Men vurpar man som Expressen och Moderaterna gör i frågan kan man resa sig, tänka om och göra rätt. Sverige behöver inte mindre folkbildning, Sverige behöver mer.

Hemmets Vän 8 mars 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare