Landsbygden är det nya missionsfältet

Av de flyktingar som kom till Sverige från Syrien under 2015 och 2016 får nu allt fler uppehållstillstånd. Det är glädjande. Att få ett tydligt besked är grunden för att kunna inleda ett nytt liv. Till redaktionen kommer berättelser om muslimer som blir kristna. Det sker ofta i små församlingar i bruksorter. Kvinnor lägger av sig slöjan, män inser att ingen längre är jude eller grek, och barnen blir del i kyrkornas söndagsskolor. Det finns ett stort mått av hemlighetsmakeri kring dessa berättelser – att bli kristen är inte okontroversiellt för den som tills nyligen var muslim. Att lämna islam är förbjudet i Koranen och den som lämnar islam ska dödas. Likväl är det fantastiskt att få ta del av förvandlade liv när muslimer blir kristna.

Det är på de små orterna som kyrkornas arbete för att sprida evangelium till muslimer är särskilt viktigt. För sett till andel av befolkningen visar statistiken att det är på landsbygden och i småsamhällen som flest nyanlända bor. Det är inte ovanligt att en fjärdedel av invånarna i en glesbygdskommun är muslimska flyktingar och att det börjar prägla ortens kulturliv, levnadsmönster och jämställdhet.  

Ett talande exempel var Agendas reportage från Ljusnarsberg där invånarantalet ökat med över 20 procent sedan kommunen tagit emot över tusen flyktingar på ett och ett halvt år. Det är förstås fantastiskt att en liten kommun kan erbjuda hem och husrum åt alla dessa. Samtidigt innebär det att ortens kristna plötsligt blivit en minoritet, en kristen utpost på en ort där muslimsk tro är i majoritet. Det kommer att för generationer framåt påverka bygden, männi­skors värderingar och trosuppfattningar. Precis som i våra storstäders ytterområden kommer det på landsbygden vara lika vanligt med muslimska församlingar som kyrkor.  

Vad gör det på lång sikt med ett brukssamhälle? Är det ens möjligt för en mindre kommun att integrera så stor andel av befolkningen i majoritetssamhället? Och hur förmår man barnen att hitta ett nytt språk? Som kristna talar vi ofta om vikten av kristen etik och kristna värderingar. Vi tror att det är den judisk-kristna värdegrunden som är fundamentet för det goda samhället. Det är också den som kommer till uttryck i vår lagstiftning, inte minst vad gäller synen på barn, kvinnors rätt och jämlikhet mellan könen. Att förmå den som är uppväxt i muslimsk tradition i Mellanöstern att byta kultur och tro, förändra sin syn på kvinnan, hitta vänner, språk och förståelse för svenska traditioner – det kommer aldrig ske genom statliga bidrag eller kommunala projekt. Det är bara möjligt i mötet mellan människor.

Många små församlingar i glesbygden kommer för lång tid framöver verka i en muslimskt dominerad omgivning. Låt oss be för dem, att de i kärlek och omsorg om sina nya grannar kan hjälpa muslimer till en tro på Jesus Kristus.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar