Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Judisk mat berättar om historia och andliga värden

Veckans nummer Publicerad: 2018-03-01 15:48

– Mat kan vara judisk, hur den än ser ut och vad den än smakar. Det är matlagarna som gör den judisk, säger Eva Fried, till vardags på Forum för Levande Historia men också huvudförfattaren bakom boken ”Judisk mat i svenskt kök” (Hillelförlaget 2003), den första bok som getts ut om judisk mat i Sverige.

Kosherköket handlar mycket om judisk historia, om minnen och traditioner, men även om andlighet. Mycket av de traditionella judiska rätterna bär med sig en stark symbolik kring de judiska helgerna och här återfinner vi Bibelns berättelser om exempelvis uttåget från Egypten eller om templet i Jerusalem. Men också minnen av flykt och långa resor då judarna spridits över världen och man kan följa hur olika mat­traditioner genom århundraden vävts in i det traditionella judiska köket.

Judiska matlagar

Eva Frieds föräldrar kom själva från Ungern till Sverige 1947 med krigets fasor i Mellaneuropa bakom sig och hon talar om sina egna matminnen, om hennes föräldrars jakt på bröd som inte var sötat i 1950-talets Sverige och om de starka mat­traditioner som ändå finns. Men vi börjar med frågan om det egentligen finns judisk mat.

– Det är en berättigad fråga som kan ge dig många olika svar. Folk kommer att säga javisst, men vad är judisk mat för något? Jag skulle vilja säga så här: Du kan laga mat i svenska kök, italienska kök, franska kök, kinesiska kök eller var som helst. Det är inte så att maten ska smaka på ett visst sätt eller ha en viss stil för att vara judisk. Det är egentligen matlagarna som gör den judisk (de så kal­lade kosherlagarna). Men sedan finns det i Europa en väldigt stark judisk mattradition och vissa maträtter förknippas starkt med det europeiska judiska köket, säger Eva Fried.

Lagar hämtade ur Bibeln

– Alla de här maträtterna är främst präglade av den omkringliggande kulturens mat. Och präglade av de råvaror som man haft omkring sig i flera hundra år och som man har anpassat till de judiska matlagarna. Dessa matlagar handlar inte bara om vad man får och inte får äta utan det är också mycket kopplat till det judiska året, till de judiska helgerna.

De judiska matlagarna, kashrut eller kosherreglerna, är hämtade från Bibelns Moseböcker och ordet kosher beskriver mat som är lämplig, passande eller i enlighet med religiösa lagar och lära.

Eva Fried talar dels om hur Gud från början ger människan markens örter och fröer till föda men hur reglerna sedan ändras med tiden. Tredje Mosebok kapitel elva och Femte Mosebok 14:2-21 i Bibeln beskriver vilka djur, fiskar och fåglar som är tillåtna att äta och vilka som är förbjudna. Enligt Toran är det förbjudet att äta självdöda djur eller djur som inte slaktats på rätt sätt. Reglerna kring slakt och hur man bereder köttet garanterar att det ska vara minimalt med blod kvar i djuret eftersom blod är förbjuden mat.

– I ett kosherkök följer du de regler som finns, grunden är att inte blanda kött med mjölk i matlagningen. Till kött räknas även fågel. Och man äter det inte under samma måltid. Det är en bas. Den andra basen är att när det gäller kött, att bara äta tillåtna djur. De tillåtna djuren är bara domesticerade djur, alltså husdjur. Man kan inte gå ut och jaga för att äta. Det måste vara slaktat av en slaktare, utbildad för judisk slakt och som vet precis hur det ska gå till, fortsätter Eva Fried.

Läs mer i Hemmets Vän nummer 9 – 2018


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

"Riggat val kan slå tillbaka mot Putin"
Polisen självkritisk om våldsutsatta kvinnor
"Mänskligt liv verkar ha blivit värdelöst i Nigeria"
”Kul att visa att även kvinnor kan”
Ska påminna om Gud på Gotland
Varannan elev behöver extra hjälp – ”ett svek”
Hoppet bleknar för bortförda barn
”Se barn med NPF-diagnoser som en tillgång i församlingen”
En vägledning för att möta ungas behov
”Välj mer specifika termer än religion”


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies