Resistenta bakterier - ödesfråga i vår tid

Varje tid har sina ödesfrågor. Antibiotika, eller snarare antibiotikaresistens, är en av våra.

Under 1900-talet revolutionerades sjukvården tack vare genombrott i den medicinska forskningen. Helt nya vetenskapliga landvinningar gjorde att patienter som tidigare dog eller led under lång tid plötsligt kunde bli friska eller leva väl med sin sjukdom.

Det finns somliga som säger att det var bättre förr. När det gäller den sjukvården så stämmer inte det. Behandlingen av sjukdomar som astma, diabetes, cancer och hepatit C-infektioner har förbättrats dramatiskt under de senaste 50 åren.

Antibiotika är och har under 1900-talet varit en grundläggande förutsättning för den moderna sjukvården. Större kirurgiska ingrepp är till exempel mycket riskabla eller omöjliga utan effektiva antibiotika. Konsekvenserna av att drabbas av svåra bakteriella infektioner i sjukhusmiljö blir åter mycket allvarliga, om tillgången till antibiotika äventyras.

Nu är det inte så att alla antibiotika slutar att fungera över en natt. Men tendensen är tydlig, vi har ett ökande globalt problem med antibiotikaresistens. Det beror enkelt uttryckt på att bakterierna muterar och utvecklar försvar mot antibiotika.

Detta problem förvärras av felaktig användning, till exempel när antibiotika används systematiskt i djuruppfödning som tillväxtbefrämjare. Detta sker genom att uppfödare blandar antibiotika i djurfodret till hela djurbesättningen i förebyggande syfte. Sverige var ett av de första länderna i världen som förbjöd detta. Fler länder måste nu följa efter.

Överanvändning bland människor är också ett problem som ökar risken för resistensutveckling. Många vill fortfarande ha antibiotika mot vanliga förkylningar, trots att antibiotika inte hjälper eftersom förkylningar orsakas av virus och inte av bakterier.

Antibiotikaresistens ökar samtidigt som det finns få nya antibiotika under utveckling. Detta är ett problem som måste adresseras. Forskning pågår globalt sett men ytterligare resurser måste skjutas till inom forskningen. Det handlar inte bara om forskning på antibiotika. Det krävs även forskning på andra typer av läkemedel, som kan bidra till en lösning av problemet.

Det krävs även ett nytt sätt att hantera antibiotika. Just i Sverige har vi varit tidigt ute med att tänka igenom förskrivningen av dessa preparat, men många länder hanterar fortfarande antibiotika alltför lättvindigt.

Det sägs att sjukvården är svenska folkets viktigaste ämne inför valet. Hanteringen av antibiotika borde därför vara en av frågorna som diskuteras mer.

Hemmets Vän 8 februari 2018

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare