Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Resistenta bakterier - ödesfråga i vår tid

Ledare Publicerad: 2018-02-08 13:58

Varje tid har sina ödesfrågor. Antibiotika, eller snarare antibiotikaresistens, är en av våra.

Under 1900-talet revolutionerades sjukvården tack vare genombrott i den medicinska forskningen. Helt nya vetenskapliga landvinningar gjorde att patienter som tidigare dog eller led under lång tid plötsligt kunde bli friska eller leva väl med sin sjukdom.

Det finns somliga som säger att det var bättre förr. När det gäller den sjukvården så stämmer inte det. Behandlingen av sjukdomar som astma, diabetes, cancer och hepatit C-infektioner har förbättrats dramatiskt under de senaste 50 åren.

Antibiotika är och har under 1900-talet varit en grundläggande förutsättning för den moderna sjukvården. Större kirurgiska ingrepp är till exempel mycket riskabla eller omöjliga utan effektiva antibiotika. Konsekvenserna av att drabbas av svåra bakteriella infektioner i sjukhusmiljö blir åter mycket allvarliga, om tillgången till antibiotika äventyras.

Nu är det inte så att alla antibiotika slutar att fungera över en natt. Men tendensen är tydlig, vi har ett ökande globalt problem med antibiotikaresistens. Det beror enkelt uttryckt på att bakterierna muterar och utvecklar försvar mot antibiotika.

Detta problem förvärras av felaktig användning, till exempel när antibiotika används systematiskt i djuruppfödning som tillväxtbefrämjare. Detta sker genom att uppfödare blandar antibiotika i djurfodret till hela djurbesättningen i förebyggande syfte. Sverige var ett av de första länderna i världen som förbjöd detta. Fler länder måste nu följa efter.

Överanvändning bland människor är också ett problem som ökar risken för resistensutveckling. Många vill fortfarande ha antibiotika mot vanliga förkylningar, trots att antibiotika inte hjälper eftersom förkylningar orsakas av virus och inte av bakterier.

Antibiotikaresistens ökar samtidigt som det finns få nya antibiotika under utveckling. Detta är ett problem som måste adresseras. Forskning pågår globalt sett men ytterligare resurser måste skjutas till inom forskningen. Det handlar inte bara om forskning på antibiotika. Det krävs även forskning på andra typer av läkemedel, som kan bidra till en lösning av problemet.

Det krävs även ett nytt sätt att hantera antibiotika. Just i Sverige har vi varit tidigt ute med att tänka igenom förskrivningen av dessa preparat, men många länder hanterar fortfarande antibiotika alltför lättvindigt.

Det sägs att sjukvården är svenska folkets viktigaste ämne inför valet. Hanteringen av antibiotika borde därför vara en av frågorna som diskuteras mer.

Hemmets Vän 8 februari 2018


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Ledare

Väckt fem i tolv
Återinför beredskapslager med mat och läkemedel
Pingst vill påverka samhället
Almedalen blev ett ”måste”
KD bäst under press
Egen bostad inspirerar
Fira med svenska flaggan
Attacken mot kristna friskolor - politiskt spel
Jerusalem har varit huvudstad i 3 000 år
S vingliga väg fram till valet


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies