Sverige avviker i synen på äldres plats i arbetslivet
Veckans nummer Publicerad: 2018-02-08 13:36
”Pensionera dig så du inte hindrar unga att komma in på arbetsmarknaden!” Det är ett inte helt ovanligt argument i debatten om arbetslivet och åldern. När SVT-journalisten Marianne Rundström fyllde 67 år var hon passé på Sveriges Television. Men Marianne startade eget företag och skrev boken ”Passé – de ofrivilliga pensionärerna”. Sverige är unikt jämfört med många länder, hävdar hon. I USA liksom i många andra länder finns det fortfarande plats för många äldre i arbetslivet – om de önskar det.
Vi möts till ett samtal strax innan ett av hennes många föredrag runt om i Sverige om synen på ålder, livserfarenhet, yrkeskunskaper och ett lands behov av att fler äldre arbetar för att vi ska klara pensionerna för de yngre under kommande år.
Sveriges riksdag beslutade om pensionsåldern 67 år år 1914. Då såg arbetslivet och människors livslängd helt annorlunda ut. Bara två procent av Sveriges befolkning nådde 67 års ålder 1914. När medellivslängden ökat drastiskt växer också oron att det inte finns pengar för kommande års pensionärer. Från 2023 är därför pensionsåldern höjd till 69 år.
Samtidigt är fler allt friskare högre upp i åldrarna och ofta både vill och orkar jobba längre. Men de flesta får sluta 67 år fyllda.
I USA betonas inte ålder
– I Sverige skiljer vi ut oss från i stort sett hela världen. I USA kan du inte via personnumret få fram människors födelseår medan vi i Sverige skyltar med det så fort vi ska legitimera oss, säger Marianne Rundström.
Bombnedslaget kom under alliansregeringen för några år sedan då förre statsministern, Fredrik Reinfeldt, i en intervju med Marianne Rundström sade att vi svenskar behöver vara beredda att arbeta fram till 75 år. Det blev häftiga reaktioner när många känner att de kanske inte ens orkar jobba till dagens 65-årsgräns.
– I min bok berättar jag om en svensk medicinprofessor som svensk sjukvård inte var intresserad av när han fyllt 67 år. Han fick sluta, men kort därefter fick han en välrenommerad professur vid Harvarduniversitetet i USA. Han lär arbeta där fortfarande fast han nu är en bit över 80 år.
I Tyskland finns ett aktivt arbete för att förlänga arbetslivet medan Sverige skiljer ut sig markant även jämfört med övriga nordiska länder.
Marianne Rundström menar att vi med vår syn på ålder och arbetsliv förlorar mycket arbetslivserfarenhet, som ofta är kostsam att ersätta. Unga människor kanske är snabbare och ibland mer drivande, men de saknar både yrkes- och livserfarenhet. Därför skulle vår arbetsmarknad vara betjänt av en lite mjukare syn på när det är dags att lämna över till den yngre generationen.
Läs mer i Hemmets Vän nummer 6 – 2018
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|