Kristna värderingar föraktas och hotas i svenska samhället

I kommande helg har Liberalerna sitt landsmöte, denna gång i Västerås. En av motionerna handlar om religiösa friskolor eller religiösa inslag i skolan. Bakom motionen står Kvinnoförbundet och riksdagsledamoten Gulan Avci som själv har kurdiskt ursprung. Hon har länge kämpat emot företeelser som ”hedersmord”, som just nu ökar i Sverige.

Men kampen mot religionerna dyker upp i olika former inte minst i samband med de stora religiösa högtiderna. Får man fira lucia och är ”Den blomstertid” ett religiöst inslag som bör förbjudas?

Tyvärr blandas de olika religionerna samman under begrepp som ”religiösa inslag” eller ”indoktrinering av små barn”. Om det än är ren okunnighet, valtaktik eller ren feghet så vågar ingen från ledande politiskt håll försöka sig på att analysera och förklara skillnaderna mellan olika religioner och hur väl de samverkar med vår svenska värdegrund.

För några år sedan avslöjades emellertid att Socialdemokraterna hade inlett ett samarbete med ett antal muslimska grupper. Bland annat skulle Hamas erhålla en miljard varje år i ekonomiskt bistånd. Inte heller tycks man från svenskt politiskt håll tagit till sig det faktum att den muslimska lagen Sharia alltid av den rättrogne betraktas som överordnad den svenska gudlösa lagen.

Tyvärr är det alltför många av Sveriges tongivande personer inom både kyrkor, politik och kultur som inte känner till eller vågar erkänna att Sverige är bärare av och ytterst påverkat av mer än tusen år av kristendom. Det var inom klostren som läkemedel, jord- och boskapsskötseln kom att utvecklas med hjälp av invandrande munkar och nunnor. Så småningom började den sociala verksamheten i större skala riktad mot fattiga och sjuka.

Redan på 1500-talet inleddes en verksamhet för att ge alla svenskar möjlighet att lära sig läsa. Så kom 1846 års riksdagsbeslut om en fast skola i varje socken. När väckelserörelsen bröt fram i slutet av 1800-talet fortsatte man med skolor och inte minst jordbruksutbildning i den gamla traditionen. Riseberga gård i Närke är ett bra exempel på detta. Arbetarrörelsen byggde vidare på den kristna människosynen om alla människors lika värdighet och ett välfärdssamhälle som var unikt i världen byggdes.

I vårt land visade Lundaprofessorn Bernt Gustafsson redan på 1960-talet hur väckelserörelserna både ekonomiskt och socialt hade påverkat de bygder där de drog fram. Det är lätt att finna exempel på hur den dominerande religionen lagt grunden till olika kulturer i våra länder. Knappast något talar för att Sverige eller Europa skulle vara attraktiva länder för alla att leva och bo i om islam, hinduism eller någon annan religion varit den dominerande. Som svenska medborgare uppfostrade i och med kristendomen kan vi bara vara tacksamma för vad vi har uppnått av välstånd. Men samtidigt måste vi visa respekt för att andra folk valt andra vägar.

Tyvärr hotas och föraktas kristendomen och kristna värderingar på många olika sätt i dagens svenska samhälle. Inrikesministern Morgan Johansson lovade när han blev medlem i humanisterna att utplåna kristendomen i Sverige. Vad hans taffliga försöka har åstadkommit finns det gott om bevis på. Osökt kom jag att tänka på min mors eldiga vittnesbörd om sådana människor: ”Det är ungefär lika begåvat som om en myra skulle sätta sig på rälsen, vifta med antennerna och skrika stopp när X 2000 rusar fram.”

Nu är det dags igen. Det en gång så respekterade Folkpartiet med sin en gång enastående kombination av idealitet, fromhet och näringsliv har sedan man blivit Liberaler seglat iväg som en papperssvala för varje vindkast. Nu är det alltså förbud mot religiösa friskolor som skall införas.

För att bringa någon som helst ordning i diskussionen bör begreppet religiösa friskolor dock definieras.

Hittills har denna oklarhet fungerat någorlunda bra, med undantag av enstaka lokala konflikter. Luciafirande, jul- och adventssånger eller ”Den blomstertid nu kommer” har oftast varit tillåtna religiösa inslag utan att Diskrimineringsombudsmannen (DO) blivit inkopplad. Politiker med känsliga samveten brukar säga att det går bra att sjunga psalmer bara inte ordet Gud nämns.

De friskolor som drivs av enskilda samfund eller organisationer har ofta en frivillig morgonsamling innan den egentliga skoldagen börjar. Då möts man som elev av en text, en sång eller en kort reflektion ur livet som är tänkt att berika personligheten. Dessutom erbjuder dessa morgonsamlingar en egen andningspaus för eleven innan verkligheten bryter igenom i klassrum och korridorer.

Några problem för dessa skolor att följa läroplanen brukar inte dyka upp. I dessa skolor går också många elever som inte kommer från så kallade kristna hem. Dessutom har de ofta visat sig framgångsrika genom att deras krav på ordning och reda också ger goda studieresultat.

Många barn går i muslimska skolor. Här finns klara avvikelser från den svenska läroplanen. Mest synligt har förmodligen uppdelningen av eleverna i pojkgrupper och flickgrupper varit.

Pojkar betraktas som mer värda än kvinnor. I många muslimska familjer tillåts inte döttrarna att vistas i offentliga miljöer utan att ha en manlig släkting med som moralisk kontrollant. Vissa skolaktiviteter får inte eleverna delta i och när lektionerna handlar om utvecklingsläran eller Israel är det många elever som skolkar. Att tvinga små flickor att bära schal är dock tillåtet. Som tv-programmet Agenda visade senast i söndags så har antalet hedersvåld ökat mycket starkt under det senaste året. Allt fler nykomna invandrare från dysfunktionella länder förundras över att det förtryck som man flydde ifrån en gång är fritt fram att utöva i Sverige.

Aktivistgrupper som RFSU och RSFL har fri tillgång till skolbesök och elevkontakter. Man kan bara hoppas att Liberalernas landsmöte på ett hederligt sätt analyserar begreppet religiösa friskolor innan man fattar sina beslut på grundtillfälliga opinioner. Skolan är nämligen en arena där vårt samhälles framtida värdegrund formas.

Bert Stålhammar

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt