Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Skäms, regeringen!

Veckans kommentar Publicerad: 2017-11-09 00:00

Först hette de Idiotanstalt. Runt förra sekelskiftet byttes namnen ofta till Sinnesslöanstalt. När jag var barn byttes namnen ännu en gång, ofta till Skol- och arbetshem. De som bodde på dessa statliga inrättningar var barn med motoriska och intellektuella funktionsnedsättningar. De ansågs mindre värda, inte bara för sina särskilda behov, utan också för att de inte i samma utsträckning som övriga medborgare skulle komma att bidra till samhällets välstånd.

Det finns en passage i boken ”Siws liv” där författaren Siw Eriksson berättar om när hennes mamma lämnade henne på Eugeniahemmet i Solna år 1946.

”’Detta ska bli ditt andra hem några år framåt’, sa mamma. ’Du ska väl vara här med mig’, frågade jag och började känna mig osäker på det där med läxor och kamrater. ’Nej, det ska jag inte vara’, svarade mor. ’Här finns det snälla systrar som tar väl hand om dig. Så får du lova att lyda och vara en snäll flicka och duktig i skolan ska du vara. Du får visa oss vad du har lärt dig redan till jul. Vi ska försöka komma och hämta dig så du får fira julen hemma.’”

Det hände att barn kom till Eugeniahemmet redan i förskoleåldern och tillbringade hela sin skoltid där. Många blev kvar upp i vuxen ålder. En del för resten av livet. Det skulle dröja till 1962, när alla andra barn hade haft skolplikt i hundra år, då fick även barn med funktionsnedsättning skolplikt. Fortfarande bodde de på institutioner. Institutionaliseringen fick sitt definitiva slut när Bengt Westerberg drev igenom LSS, den lag som ger personer med funktionshinder rätt till personlig assistens. Institutioner stängdes, barn kunde bo kvar hemma och vuxna börja leva ett eget liv.

Men LSS är för dyrt, anser nuvarande regering, och åter byggs anstalter för barn. I Eskilstuna öppnar inom kort det första permanentboendet för barn med funktionsnedsättningar. Namnet är nytt, ”barnboenden”, men de bakomliggande tankegångarna är i princip desamma som förr: Minister Regnér har gett order om att kostnaderna för LSS ska ner, barn med särskilda behov anses återigen för dyra för samhället.

Jag ryser när jag läser vad Maria Persdotter, ordföranden för RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, skriver på Facebook: ”Ännu en kommun bygger nu barnboende. Inte den första, och det lär inte vara den sista heller. Det är detta som händer när familjer med barn med omfattande funktionsnedsättningar inte får behålla sin personliga assistans. 50-talet är på väg tillbaka med stormsteg.”

Detta måste stoppas. Barn ska bo med sina föräldrar, allt annat är ovärdigt.

Åke Hällzon


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans kommentar

Det bästa vi vet är dialog med våra läsare
Kanon bra för kultur och människor
Församlingar kan inte ge vård – men vara barnens stöd
Han tonsatte vårt lands själ
Bristande demokrati gör mig orolig
Miljöpartiets kris speglar frikyrkans
Ring din riksdagsledamot!
Är risktagande del i en karismatisk personlighet?
När kylan slår till är mänsklig värme allt
Församlingarnas julkonserter för tron vidare


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies