Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Religiösa friskolor kan vara bro mellan olika kulturer

Debatt Publicerad: 2017-10-19 16:01

I Svenska Evangeliska Alliansens partienkät inför valet 2014 svarade Miljöpartiet att de ”är positiva till konfessionella friskolor, så länge de följer läroplanen och lever upp till kunskapskraven”. Drygt tre år senare har friktionsytorna kring religiösa övertygelser i samhället ökat och den svenska staten omförhandlar nu kontraktet med den religiösa sfären. Tidigare har privatiseringen av religiösa övertygelser varit en norm, men nu utmanas den normen alltmer – på gott och ont.

Enligt Sveriges Radio vill regeringen utreda skärpta regler för den som vill starta en skola med konfessionell inriktning. Bland annat vill man försäkra sig om att huvudmännen för religiösa friskolor står för ”grundläggande värderingar som jämlikhet och mänskliga fri- och rättigheter”.

Det handlar alltså inte bara om huruvida skolorna följer läroplanen och lever upp till kunskapskraven som är det enda avgörande, men också att ”man står upp för demokrati inklusive religionsfrihet, att man står upp för mänskliga rättigheter och jämställdhet”, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin. En självklar utgångpunkt för den som redan idag driver en konfessionell friskola i Sverige.  Enligt läroplanen ska alla föräldrar ”med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.” (Lgr 11).

Skollagen säger även att ”undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell” och att ”deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt” (SFS 2010:800, 1 kap. 7 §).

Under en period har staten kunnat ta för givet att friskolesektorn uppfyllt lagens intentioner. Samtidigt har förekomsten av kristna friskolor varit omdebatterat. I takt med att Sverige blivit alltmer mångkulturellt och mångreligiöst har debatten skruvats åt då andra religiösa samfund vill starta skolor.

Motståndet mot konfessionella friskolor är inte nytt men har intensifierats i och med att Al Azharskolan i Stockholm, med muslimsk profil, kritiserats för att flickor och pojkar är uppdelade på gymnastik­lektioner och på skolbussen, samt att bön ska ha skett på lektionstid. Förutom att det är svårt att se hur de redovisade händelserna på Al Azharskolan ska ha inneburit en djup kränkning av elevernas människovärde, tillämpar kritikerna kollektiv bestraffning – något som ironiskt nog är förbjudet inom den svenska skolan – mot samtliga konfessionella friskolor.

Bland annat meddelade Humanisterna i ett pressmeddelande under helgen att ”religiösa friskolor ska stoppas, inte bara kontrolleras”. Motsvarande krav på att stänga ner kommunala skolor som arrangerar yoga-lektioner har dock inte förekommit.

Av totalt cirka 16 000 skolor i Sverige (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor) är 4 000 fristående skolor. Av dessa är 66 konfessionella friskolor (54 är kristna, elva muslimska och en är judisk). Det är alltså 0,4 procent av alla skolor i Sverige som anses utgöra ett betydande hinder för jämställdheten och mänskliga rättigheter.

Religionshistorikern Eli Göndör noterar i sin nyutgivna bok Religionskollision (Timbro förlag) att en del barn som gått ut Al-Azharskolan ”hade sökt sig vidare till läkarprogrammet. Andra elever har gått vidare till sjuksköterske- eller ekonomiutbildningar. Det visar sig också att 80 procent av lärarna inte är muslimer och att skolan följer svensk skollag och svensk läroplan… Känner man till elevernas bakgrund förstår man också vilken framgång skolan är. De kommer från miljöer där könsseparation är norm. Där kvinnor ofta är dömda att leva osjälvständigt och kontrollerade av män.”

Istället signalerar man att både flickor och pojkar förtjänar en god utbildning och bli självständiga individer, menar Göndör.

Religiösa friskolor kan vara en bro för människor från en kultur där religiösa övertygelser har stor betydelse till ett samhälle som räknas som världens mest sekulära. Här riskerar svenska politiker att med sin klåfingrighet och förbudsiver att skapa ännu mer friktions­ytor mellan religiösa minoritetsgrupper och det sekulära majoritetssamhället. 

Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Vakna upp: Religiös frihet i fara
I en förtroendebransch måste det råda transparens
Sverige ingen fristad för judar längre
Skapa det andliga folkhemmet
Sverige ger 283 miljoner i bistånd till Nigeria – blundar för förföljelse
Bevara integriteten i orostider
"Vi saknar existensberättigande om vi inte vill nå nya människor"
Ljuset lyser i mörkret
Bara i totalitära samhällen rensar staten bort religiösa symboler
Israel kommer att förlora fler liv


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies