Se Stockholms gatubarn!

I Stockholm finns numera 200 gatubarn. Det handlar om barn från framförallt Nordafrika och Mellanöstern. Barnen är här illegalt och de har inte försökt få uppehållstillstånd eller liknande. Dessa barn håller till i centrala Stockholm, framförallt på Södermalm.

Detta handlar alltså inte om städer som Nairobi, Kinshasa eller Mogadishu. Det handlar om Stockholm. Och inte Stockholm under medeltiden, utan Stockholm 2017.

Brott begås. Oskyldiga människor far illa. Det handlar om rån, överfall, misshandel och liknande.

Det är synd om dessa barn. Att leva på gatan är inte en uppväxt som något barn borde få uppleva. Men det är faktiskt än mer synd om de drabbade brottsoffren. Under veckan som gick har det bland annat skrivits om en gängmedlem som är en nioåring beväpnad med knogjärn som gripits av polis efter överfall. Det är svårt att förstå att så unga barn ägnar sig åt grov kriminalitet. Ändå är det så verkligheten ser ut.

Det är inte så att polisen är passiv. Tvärtom så griper polisen dessa barn, gång på gång. De placeras i olika hem av sociala myndigheter, men rymmer tillbaka till sina gäng, och begår därefter nya brott. De vill, många gånger, helt enkelt inte ha den hjälp som det svenska samhället erbjuder.

Självklart finns drogmissbruk med som en del av problemet. Och att få tag på droger är en viktig drivkraft när det gäller att begå nya brott.

Dessa gatubarn gör att stadsdelar blir otrygga. Människor blir försiktigare och rör sig allt mindre fritt.

Idag är detta ett problem som rör Stockholm. Och inte utsatta förorter utan det är centrala Stockholm som är drabbat. Om problemet inte löses där finns det stor risk för att problemet sprider sig till andra svenska städer. Till Malmö och Göteborg i första hand. Och därefter till städer som Uppsala, Örebro, Växjö eller Linköping.

Att lösa detta problem är inte lätt. Men det är uppenbart att nya lösningar måste till och det snabbt.

Denna fråga är för viktig för att partipolitiseras. Vi måste orka och våga diskutera den sakligt och öppet och komma fram till faktiska lösningar på dessa problem. Om polis och rättsväsende, i samverkan med sociala myndigheter när så krävs,  inte klarar att upprätthålla tryggheten kommer, förr eller senare, människor att känna sig tvingade att ta saken i egna händer.

Politiskt ledarskap i denna fråga handlar om att förstå de nya problemen Stockholm drabbats av och hitta konkreta lösningar på dem. Att låtsas som att dessa problem inte finns hjälper inte. Inte heller att drömma sig tillbaka till hur Sverige var förut.

Hemmets Vän 3 augusti 2017

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare