Radarskugga över Sverige

I radarskugga kan fientliga krafter operera obemärkt. I Sverige har vi en bildlig radarskugga  över flyktingförläggningar och flyktingbostäder. Det handlar om dödshot, trakasserier, misshandel av vissa flyktingar, speciellt de som konverterat till kristen tro. Varken polisen eller flyktingförläggningars personal tycks ta detta på allvar. Det visar människorättsorganisationen Open Doors nyligen publicerade rapport. Över 100 personer i hela landet har rapporterat mer än 500 övergrepp.

Andra problem kanske är större, trygghet på våra gator och i storstäders förorter. Men när människor dödshotas och berövas sin trygghet och rörelsefrihet då får vi inte tiga.

I skuggan av terrordåd i världen kan vi förlora vissa områden för att andra blir så kraftfulla. När säkerhetsarbetet har utvidgats mycket i våra europeiska storstäder, så kan onda krafter arbeta relativt ostört i mindre skala och inget görs. Så är fallet med förföljelser mot kristna konvertiter på våra flyktingförläggningar och där flyktingar rör sig. Dessa har flytt förföljelse, förnedring och fruktansvärda förhållanden i sina hemländer och kommit till Sverige. De hade hoppats på den fristad de hört om och som vi tror att den är. I­bland är vi lyckligt ovetande, i andra fall väljer vi att blunda.

Denna förföljelse av flyktingar sker inte bara på ett fåtal platser. Det är heller inte enbart någon som tillfälligt angriper. Det sker tydligen inte sällan med flyktingförläggningars personals goda minne och till och med ibland delaktighet.

Är det sekulariseringen som lägger sin våta filt över dessa frågor? Många har i Sverige idag så ringa kunskap om vad tron på Gud kan betyda för en männi­skas livsförvandling. Då väljer vi att ignorera problemet. Därför att religionen alltför ofta förpassats till den privata sfären typ ”det är okej om du tror så, det är ju din sak”.  Då tenderar detta att negligeras även när männi­skor dödshotas. Och många vågar inte anmäla eller tycker inte det är någon mening, för polisen gör inget. Upprörande.

Varje gång en kvinna utsätts för hot eller våldtäkt, är det en gång för mycket. Varje gång en ung människa skjuts i gänguppgörelser i ett bostadsområde, så måste det stoppas. En ung människas liv för mycket har gått förlorat.

Varje gång jag inte har rätt att få behålla min övertygelse, som kvinna, man, troende eller vad jag håller högt i livet utan hotas, utsätts för våld, blir utfryst, så är det en gång för mycket!

Detta borde vara alldeles självklart för politiker, polisen, allmänheten och absolut för medlemmar i våra kyrkor.

Varför är det så tyst? Är vi rädda att ta i frågan, för att det kan få konsekvenser? Visst kan det bli så. Om jag hör eller ser att övergrepp sker på en flyktingförläggning och gör offentlighet av det, så kommer både förövare och kanske till och med personal att reagera. Och inte minst förövaren om inte myndigheter agerar konsekvent och tydligt. Detta är brottsligt.

Open Doors rapport ”Religiöst motiverad förföljelse mot kristna flyktingar i Sverige” är en angelägen alarmklocka, inte en hyllvärmare!

Hemmets Vän 22 juni 2017

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare