Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Samhällets fundament vacklar

Debatt Publicerad: 2017-06-22 13:40

Synen på människovärde förändras allt eftersom den kristna prägeln på skola och samhälle minskar. Det blir viktigare att ta hänsyn till politisk korrekthet än till att vi är skapade till Guds avbild.

Vi som nu har vår stund på jorden  ställer ofta samma fråga rakt ut i intigheten som prins Hamlet: ”Vem är jag som skall vrida den rätt?”  Vart är vi egentligen på väg?

Rådlösheten är det mest utmärkande  för dagens både andliga och politiska ledarskap. Denna totala brist på idéer inför framtidens vägval har utvecklats till en handlingsförlamning där nya utredningar och ”vi måste vänja oss” har blivit dagens mantra. Ljusblå optimism har malts ner till den gråaste dystopi.

Som kristna vet vi att varje människa är skapad till Guds avbild. Vår syn på människovärdet bottnar i själva skapelsen och är alltså knuten till en ”storhet” som är större än männi­skan själv. Detta i motsats till den politiskt korrekta- och dessutom felöversatta FN-deklarationen om alla människors lika värde, som i original handlar om värdighet.

Det fantastiska i kristendomen är att hur fallen en männi­ska än är, så kan hon upprättas till det som hon en gång var avsedd att bli. Världen förändras av förändrade– eller som Bibeln säger: den nya människan.

Det allvarliga är att kristendomen är marginaliserad i dagens samhälle. I den kulturproposition som i dagarna lämnats till riksdagen nämns till exempel inte den stora betydelse som kristendomen haft för Sveriges utveckling genom tusen år. Den med någorlunda historisk beläsenhet vet att alltifrån de första klostrens byggande över reformationen och genom väckelserörelsen har kunskap och värderingar spridits och befästs genom de kristna institutionerna. Munkar och nunnor förmedlade inte bara bibelkunskap utan undervisade också folket om hur odling skulle bedrivas och sjukdomar botas.

Med reformationen och översättningen av Nya testamentet till svenska följde snabbt läskunnigheten bland den då an­alfabetiska befolkningen. 1800-talets väckelserörelser skapade en värderingsplattform för den framväxande demokratin  som senare blev Folkhemmet. Församlingar och föreningar kom att ge effektiv träning i hur en demokrati skulle formas. Sjuttio år innan rösträtt för alla infördes var det många församlingar inom väckelsen som införde principen: en person – en röst. För att nu inte nämna alla de skolor, sjukhus och institutioner av alla slag som byggdes för att ge hjälp åt barn och vuxna som tidigare lämnats helt utan stöd.

Författare, konstnärer, musiker och kompositörer; i stort sett alla de som var skapande människor hämtade sin inspiration från Bibeln. För dagens barn som inte ens tillåts att se en präst eller lyssna till en bön vid skolavslutningen i kyrkan,   kommer många av de klassiska verken att vara stängda. Att de däremot får lära sig allt om sektoriell diskriminering, bisexualitet, etnisk analys eller normkritik lär varken gagna individen eller samhället. Fler övervakningskameror, betong-suggor, ökat antal väktare och poliser, nya lagar eller kärleksbombningar hjälper inte när själva fundamentet för vårt trygga samhälle vacklar.

Kristendomen måste återta sin plats i samhällets centrum. Visst är det uppfriskande med stora väckelsekampanjer och härliga sommarkonferenser där många redan troende får möjlighet till en ny andlig upplevelse, men nu behövs också en effektiv missionsinsats för att få våra beslutsfattare att inse vilken betydelse kristna värderingar och kristen aktivitet hade vid skapandet av det samhälle som nu all världens folk vill fly till.

Varje politiker i riksdagen och regeringen kan till exempel inbjudas till någon av alla de kristna sommar-events som anordnas över hela landet. Där skall vederbörande på ett vänligt men allvarligt menat samtal få berätta vad han eller hon vet om kristendomens betydelse i vårt land. I detta samtal skall politikern inte tillåtas sentimentala berättelser om söndagsskolan, utan han eller hon skall ställas till svars varför man inte ens vågar nämna ordet kristendom.

Det är hög tid för våra kristna ledare men också lekmän att stolt och modigt stå upp för sin tro.

Bert Stålhammar


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

"Equmeniakyrkan ska inte McDonaldiseras"
"Daniel Alms önskan om comeback är obegriplig"
Vuxnas förvirring har skapat ungas könsdysfori
Nato gör Sverige säkrare
Vakna upp: Religiös frihet i fara
I en förtroendebransch måste det råda transparens
Sverige ingen fristad för judar längre
Skapa det andliga folkhemmet
Sverige ger 283 miljoner i bistånd till Nigeria – blundar för förföljelse
Bevara integriteten i orostider


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies