Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Åter dags för debatt om skolavslutning i kyrkan?

Ledare Publicerad: 2017-06-01 16:30

Så här i slutet av maj närmar sig skolavslutningar och sommarlov. Under maj sista dagar ägnar sig landets lärare åt att registrera betyg och åt att förbereda årets skolavslutning.

Just de här dagarna, mellan hägg och syren, brukar också debatten om skolavslutningar i skolan att blossa upp. Den har pågått sedan den nya skol­lagen antogs 2010, med tydligare skrivningar om att skolan ska vara icke konfessionell. Efter utredningar och nedslag från Skolinspektionen kom Skolverket med riktlinjer för fem år sedan som tillåter skol­avslutningar i skolan.

Under 2016 gjorde Riksdagens utbildningsutskott ett tillkännagivande om att detta inte räcker, utan att det även behöver förtydligas i skollagen. (Det återstår för regeringen att komma tillbaka med förslag till skrivningar om detta.)

I tider av stor migration, problem med integration och med militanta islamistiska terrordåd, de senaste i Stockholm och Manchester, väcks frågor om Sveriges förhållningssätt till religion och religiositet.

Nu är det inte så att en nation uppstår i ett vakuum, att nationsgränser, regler och förhållningssätt bara dyker upp. Tvärtom har vårt land vuxit fram under lång tid och är en konsekvens av tusentals händelser och skeenden. Sverige har varit ett kristet land i ungefär 1 000 år. I Sverige finns tusentals kyrkor och de är en central del av vårt kulturarv. Detta är obestridliga fakta, oavsett egen trosuppfattning.

Därmed är det också så att när sju-åttaåringar sjunger psalmen ”Den blomstertid nu kommer …” i medeltidskyrkor prydda med björkar vid skolavslutningen så är det en del av den svenska kulturen. Och så har det varit i generationer.

Men debatten om skolavslutningarna handlar inte bara om en eller annan psalm. Det är också ett symptom på något större; svenskarnas oförmåga att glädjas och vara stolta över det svenska.

För vi måste komma tillrätta med att vi många gånger faktiskt verkar skämmas för det land vi faktiskt bor i. Det var till exempel inte länge sedan bruket av svenska flaggan uppfattades som nynazistiskt (jo, så sent som i fjol handlade kommenterar efter att KD:s partiledare Ebba Busch Thor hållit tal i Almedalen mot bakgrund av en svensk flagga om just detta).

Här i Sverige har barnen påsklov, jullov och ledigt till Kristi himmelsfärdshelgen. Det är spår av kristendomen. Korset pryder vår flagga, kungen måste vara lutheran och Svenska kyrkan var en del av svenska staten fram till 1999. Att förneka detta är att förneka vår historia. Om vi ska klara av de utmaningar vi står inför idag när det gäller migration och integration måste vi sluta skämmas över det som är vanligt och gängse här i Sverige. En bra början är att upphöra med diskussionen om skolavslutningar i kyrkan.

Hemmets Vän 1 juni 2017


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Ledare

Allvarligt när rysk propaganda når USA
Bordsbön i kristen förskola godkänns
Bred samverkan ska bryta kriminaliteten
Inga mål fredade för ryssarnas bomber
Orimliga föräldrakrav
Underskattat motstånd
Orädd Putinkritiker död
När nöden ger ett gungfly
Använd fastetiden väl
Oläkta sår från krigsåren


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies