Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Sjukhuskyrkan möter patienters andliga och existensiella behov

Debatt Publicerad: 2017-05-11 16:57

De flesta av oss har någon gång varit på ett sjukhus som patient, anhörig eller kanske jobbat/jobbar där. Några som befinner sig mycket på sjukhus är de som arbetar inom Sjukhuskyrkan. Det är sjukhuspräster, sjukhuspastorer, sjukhusdiakoner och det kan även vara någon musiker som till exempel en kantor.

Förr hade man sångstunder på olika avdelningar på sjukhus och andra vårdinrättningar. I­bland kom hela sånggrupper från olika kyrkor dit. Man hade även andakter ute på avdelningar. Det fungerar inte längre så, men Sjukhuskyrkan finns på våra svenska sjukhus och fyller en viktig funktion.  Svenska kyrkan och frikyrkan samarbetar och det är ju bra att ekumeniken fungerar i detta sammanhang då man ska finnas till för människor som kommer från lite olika sammanhang.

Jag önskar att personal och anhöriga vore mer uppmärksamma på när en patient har behov av och vill träffa någon från sjukhuskyrkan. Det är vår uppgift att med respekt se till att patienten även får sina existentiella behov tillgodosedda. Det kan vara så att patienten tillhör en församling/kyrka och då vill träffa någon därifrån, men det kan ibland vara så att patienten tycker det är lättare att prata med någon annan som man inte känner sedan tidigare och som på något sätt är mer van att möta människor i sjukhusmiljö och ofta har mer kompetens på vissa områden.

Sjukhuskyrkans personal kan även hjälpa till att förmedla kontakt med representanter för andra församlingar och även andra trosinriktningar och religioner då detta är aktuellt. Det ingår i deras jobb.

Jag brukar passa på att besöka sjukhuskyrkan och kolla in deras lokaler då jag av någon anledning är på ett sjukhus. Förutom sin expedition har man oftast något eller ibland flera så kallade ”Meditationsrum” eller ”Andrum”. Det brukar oftast vara rum utan några religiösa symboler, eftersom de ska vara neutrala och tillgängliga för alla trosinriktningar. Sjukhuskyrkan äger ju inte dessa lokaler, utan det är sjukhusen som tillhandahåller dem. Jag har sett att man ibland på golvet har märkt ut väderstrecken. I en del av dessa lokaler har man någon bokhylla med biblar och psalmböcker för dem som önskar använda det. Likaså har man ibland ett kors inlåst i ett skåp, så man kan ta fram det vid till exempel nattvardsgudstjänster.

På de flesta sjukhus har man någon form av andakt eller gudstjänst i något av dessa så kallade ”Andrum”. På några sjukhus har man ett ”Andaktsrum” där det finns kristna symboler som kors och även en bibel framme, och ett eller två andra som är neutrala.

Jag hör en del männi­skor som säger att de inte besöker Sjukhuskyrkans lokaler för att där inte finns ett kors. Själv tycker jag det är viktigt att även vi kristna går dit och ber. Ofta finns det möjlighet att tända ett ljus och eventuellt skriva ner ett böneämne som man kan lägga i en liten ask.

Flera gånger då jag själv har gått till ett sådant rum, tänt ett ljus och satt mig ner och stillat mig i bön, har någon patient, anhörig eller vårdpersonal kommit och satt sig där också. Det har även hänt flera gånger att någon har frågat om jag ber och då jag svarat ja undrat om jag kan be för honom/henne eller en närstående som finns på sjukhuset. Då har jag bett en enkel bön, och det har känts välsignat att där få ge stöd åt en helt okänd medmänniska.

Jag är tacksam att Sjukhuskyrkan finns och för det fina arbete som personalen där gör. De möter många människor som har behov av stöd, samtal och uppmuntran. De finns där för patienter, anhöriga och även för personal. De finns med i en del personalutbildningar och krisbearbetning.

I många länder finns ingen Sjukhuskyrka, men i Sverige finns det. Låt oss komma ihåg att be för Sjukhuskyrkan och de som arbetar där.

Jag vill till sist citera en man som då hans far låg på sjukhuset såg hur fadern fick god vård, men att ingen tyvärr såg till hans andliga/existentiella behov. Han började då samla sjuksköterskor till bibelstudium och bön för att utrusta dem att se och möta dessa behov hos patienterna. Han sa: ”Det passerar fler genom sjukhusets dörrar än genom kyrkans.” (Francis Grim, grundare av Healthcare Christian Fellowship International)

Vi får inte glömma bort att alla de människor som inte kommer till våra kyrkor också har andliga/existentiella behov, och vi behöver möta dem där de är både vad gäller plats men även där de befinner sig i livet.

Margréth Jansson, ordförande för Sveriges Kristna Sjukvårdsförbund


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Sverige behöver fler ledare
Rusta för svåra tider
Hjälp föräldrar att föra tron vidare
Satsa på "missionstation" i city
Stoppa välfärdssveket mot äldre
Varför kommer de inte?
Ta hoten mot kristna på allvar!
Kyrkor konfiskeras åter av den turkiska staten
Rikspolischefen vill ha hjälp
Hur förenar man öppenhet och integritet? - Kyrkovalets dilemma


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies