Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Jesus hoppet i rådlöshetens tid

Debatt Publicerad: 2017-03-02 16:56

Tidsläget påminner i hög grad om Jesus-orden att människor står ”rådlösa inför havets och vågornas dån”.  Några politiska nyord definierar hur människor upplever tillståndet i världen just nu: ”utanförskap”, ”drar isär”, ”vi och dom” , ”polarisering”.  I så gott som varje debatt om det som händer i närsamhället eller världen i stort återkommer dessa uttryck för att beteckna de utmaningar vi står inför.

Någonting håller på att gå sönder i själva samhällsgemenskapen och välfärdsbygget. Överallt möter vi dessa nyord. De upprepas som magiska mantra i tron att man förstått vad som rör sig i folksjälen.

Även om politiker och opinionsbildare försöker inge optimism och förtroende med hänvisning till hur mänskligheten lyckats övervinna tidigare kriser i historien, sprider sig en existentiell ångest i samhället och påverkar människor som en rådande tidsanda.

Detta gäller även i demokratier i västvärlden med hög levnadsstandard och väl utbyggda trygghetssystem.

Alltfler frågar sig: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Vi ser hur rättsväsendet har kapitulerat inför vardagsbrottsligheten ifråga om inbrott, stölder och kränkningar som kan vara nog så traumatiska för enskilda människor, men som inom ramen för den totala brottsbekämpningen nedgraderas till något man får leva med. Ändå bidrar allt detta till att bryta ner tilliten till statens viktigaste funktion att skydda den enskilda människan mot övergrepp.

Optimismen efter det kalla krigets slut har bytts mot en politisk osäkerhet som triggat en upprustningsspiral inför hotet om nya konflikter mellan stormakterna. Även i Sverige försöker man få igång den igenrostade krigsmakten och skaffa sig garantier genom säkerhetspolitiska allianser under det att man förbereder medborgarna på vad man gör ”om kriget kommer”.

I vår del av världen har vi satt vårt hopp till demokratin som ett sätt att bygga det goda samhället. Vi har då laddat begreppet demokrati med humanistiska värderingar som skall motivera människor att leva rätt med varandra. Men eftersom demokratin som styrelseform inte är något annat än ett sätt att fatta beslut – ett majoritetsstyre – måste de människorättsliga värderingarna hämtas ur en annan ideologisk källa.  

Politiker lever ofta med illusionen att humanismen som ideologi skulle kunna vara en trygg ledstjärna men den sekulära humanismen kan inte erbjuda några absoluta värderingar. Man bör komma ihåg att humanism och humanitet inte är samma sak. Om människan själv är alltings mått, då finns det ingen objektiv grund för hur männi­skovärdet skall definieras.

Allt eftersom det ideella kristna inflytandet sjunker undan i folksjälen, blir humanismen allt mindre human för att i slutändan visa sig vara rent männi­skofientlig. Humanismen legaliserar till exempel aborter vilket till sina konsekvenser är onaturligt för kvinnan och definitivt inhumant för barnet.  Den pågående dödshjälpsdebatten är ytterligare ett exempel på humanismens haveri.

Demokratin som styrelseform är en otillförlitlig försvarare av mänskliga rättigheter eftersom majoriteten nästan alltid har fel när det gäller moraliska värderingar. Den politiska utvecklingen i USA, Holland, Frankrike och England  –  och för den delen Sverige, visar hur populistiska utspel kan exploatera den oro som människor känner inför en utveckling som man inte har kontroll över. Världsläget påminner i hög grad om de politiska stämningarna under 1930-talet då Tysklands folk i god demokratisk ordning valde att bli en diktatur.

Djupast sett handlar det om att tilliten mellan människor krackelerar.

Tilliten i nära förhållanden mellan människor måste återupprättas. Genom utvecklingen på familjelivets område har vi vant oss vid en trolöshetskultur som ödelägger hela samhällsgemenskapen. Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att vända den här utvecklingen. Hur skall hundratusentals skilsmässobarn någonsin kunna känna sig trygga i vuxenvärlden?  Hur skall egoistiska intressekonflikter någonsin kunna ta hänsyn till det allmännas bästa?

Hur bygger man tillit? När den blivit skadad eller gått förlorad i en relation tar det ofta lång tid att återupprätta förtroendet igen.  Om man ser till samhällsgemenskapen som organism finns det en motsvarighet till vad som gäller för ekosystem i naturen. Naturen har en förmåga att reparera sig själv långa stycken, men vissa delar kan bli så skadade att ett ekosystem kollapsar. Detta gäller också i ett samhälle där de gemensamma värderingarna har blivit så fragmenterade att tilliten som sammanhållande kitt gått förlorad.

Det enda historiska exempel vi har på hur ett samhälle i social och moralisk misär kan upprättas är genom en evangelisk folkväckelse som i England under John Wesleys tid och som här i Sverige genom 1800-talets väckelserörelser.

Jesus är världens hopp. Endast evangeliet om Jesus och hans verk är Guds kraft till upprättelse för den enskilda männi­skan vilket i sin förlängning blir en förnyande impuls i hela samhällskroppen.

Sven Nilsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Stoppa välfärdssveket mot äldre
Varför kommer de inte?
Ta hoten mot kristna på allvar!
Kyrkor konfiskeras åter av den turkiska staten
Rikspolischefen vill ha hjälp
Hur förenar man öppenhet och integritet? - Kyrkovalets dilemma
Kvinnorna står för största bedriften
Inför nolltolerans mot sexövergrepp
Vi får inte tafsa på livets gränser
Samhällets fundament vacklar


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies