Vinstförbud löser inte svenska skolans kris

För närvarande pågår en alltmer intensiv debatt om vinster i välfärden. Orsaken till debatten är utredningen som regeringen låtit tidigare kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, utföra. Från början var vinstförbud i välfärden ett krav från Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt.

Att skolkoncerner börsnoteras och gör miljonvinster är något som upprört många. I opinionsundersökningar finns stöd för vinstförbud i välfärden bland allmänheten.

Det brukar sägas att skattepengarna som går till välfärden ska stanna där och inte bli vinster i privata företag. Men detta är en kraftig förenkling av verkligheten. De privata byggföretagen som byggt de svenska skolorna, får de ta ut vinst? Får förlagen som producerar skolböcker gå med vinst? Får Arla och andra mejerier som levererar mjölk till skolorna gå med vinst? Få, om någon kräver vinsttak för mejerier eller läromedelsförlag.

Ett otal undersökningar visar att privat ägda skolor och vårdcentraler inte utmärker sig genom sämre kvalitet eller lägre andel nöjda patienter eller elever. Undantag finns! Exempelvis John Bauer-gymnasiet som gick i konkurs. Men detta är undantag, generellt visar de privata enheterna något bättre resultat än de offentligt drivna. På Socialdemokraternas kongress i Göteborg i påskveckan kommer frågan upp till debatt, och då handlar det specifikt om vinster i skolan.

Det svenska skolväsendet be­finner sig i kris, i djup kris, även om tappet i internationella jämförelser verkar ha avstannat. Men vinstförbud är inte en snabb och enkel väg ur krisen.

Att elever fuskar på högskoleprov eller nationella prov är inte problem som kommer att gå över automatiskt, bara för att ett vinstförbud införs. Inte heller missförhållandet att svenska elever uppvisar allt lägre resultat i internationella jämförelser samtidigt som genomsnittsbetygen blivit allt högre.

Vägen framåt från betygsinflation till högre resultat heter allt tuffare kvalitetskrav, på såväl privat som offentligt drivna verksamheter. Låt oss ta exemplet med rättning av nationella prov – de bör omgående rättas centralt. Så sker i andra länder, att Sverige inte kan införa något liknande är svårt att förstå.

Rektor och lärare är ansvariga för elevernas trygghet på skolorna. Om en elev blir mobbad av andra elever så är det inte mobboffret som ska tvingas att flytta. Istället ska det vara möjligt att förflytta en elev som mobbat, inte som straff men för att återställa tryggheten för den drabbade. Om en skola inte lyckas upprätthålla tryggheten för eleverna ska Skolverket kunna gå in med åtgärder.

Svensk skola behöver höja kvaliteten och vägen framåt stavas tuffare kvalitetskontroll. Inte förbud mot vinster.

Hemmets Vän 2 mars 2017

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare