Scouter utmanas på 50-årig vinterhajk

Fem frågor till Dag Lundén, ledare i Centrumkyrkans scoutkår i Farsta, som i många år lett scouttävlingen ”Isbiten” – en årligen återkommande vinterhajk som i år firar 50 år. 

Hur började Isbiten?

– Det var, har jag fått mig berättat, ett gäng SMU-scouter och ledare i Stockholm som 1967–1968 hade börjat ledsna på att det fanns så lite aktiviteter vintertid som tog initiativ till detta arrangemang. Isbitenhajken började faktiskt som en bilorientering men redan efter något år hade man insett att detta kanske inte var ett vinnande koncept utan istället valde att fokusera på friluftslivet. Tur är väl det, för annars hade hajken knappast överlevt kan jag tro.

Vad gör den här vinterhajken speciell?

– Det är flera saker som gör hajken speciell:

1. Det är en utbildning. Äldre scouter och ledare lär sig om vinterfriluftsliv, ledarskap och natur.

2. Det är en utmaning. Man får lösa problem och klurigheter/schiffer. Och så vet man inte vart man skall när man börjar vandra. Learning by doing heter det och detta är verkligen en praktisk kurs i hur man kan idka friluftsliv och må gott även på vintern i ett vindskydd utan fjärrvärme och elektricitet. Det är en speciell känsla att få krypa ned i sovsäcken efter en dag på vandring för att sedan krypa ur densamma fram på morgonkvisten. 

3. Det är kul: Att träffa ledare och scouter från andra kårer, att umgås runt lägerelden, att berätta historier med allt vad det innebär.

4. Det är en tävling: Man kämpar om det ärofyllda vandringspriset fältbåren, en prydnad för varje scoutkårslokal!

Läs mer i Hemmets Vän nr 7 – 2017

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer